Prisma dansar med rymdskrot

Miljontals objekt susar runt i rymden i jordens omloppsbana. De allra flesta är små, färgflagor och liknande, men en del är stora nog att vara en fara.
30 juli 2010

Två gånger under den dryga månad som gått sedan Prisma nådde sin omloppsbana har satelliten fått oroväckande nära påhälsning. En av gångerna var Prisma tvungen att hoppa åt sidan för att undvika närgånget rymdskrot. Men det var också ett tillfälle för Prisma att visa upp hur säker på foten satelliten är.

Den 15 juni sändes den svenska Prisma-satelliten upp från raketbasen Dombarovskij utanför Jasnij i södra Ryssland. Starten gick så bra teknikerna – och alla andra intresserade – hade vågat hoppas på. Men det visade sig att orosmolnen för Prisma inte var skingrade bara för att satelliten lämnat atmosfären bakom sig.

Skrot från en kollision

Första gången detta inträffade var den 7 juli. Den gången var det en riktig bit skrot, något så ovanligt som ett kollisionsfragment. Det var en av resterna efter en kollision i februari 2009 mellan en gammal rysk Kosmos-satellit och en amerikansk Iridium-satellit. De två satelliterna kolliderade med 40 000 kilometer i timmen, vilket givetvis gjorde att mycket skrot av olika storlekar spreds åt alla håll. Nu, två år senare, fick Prisma-teamet veta att ett av fragmenten skulle passera endast 144 meter från Prisma. För att vara på den säkra sidan beslutade man då att flytta på Prisma en aning.

Det betydde att man fick kalla in en del nyckelpersonal från semestrar och annat för att väcka upp satelliten och tända motorerna i tio sekunder vid rätt tillfälle och i rätt riktning. Manövern gick även den felfritt, och skrotet passerade Prisma på ett säkert avstånd av 2 kilometer.

Ännu närmare men mindre farligt

Händelserna har givit Prisma en möjlighet att visa sin manöverbarhet.

Det dröjde bara några veckor innan varningsklockorna ringde igen. För en dryg vecka sedan (24 juli) fick Prismas kontrollcenter ytterligare ett meddelande från Joint Space Operations Center, JSpOC. denna gång var det delar av övre steget från en rysk Zenit-startraket som sändes upp 1992 som skulle passera endast 113 meter från Prisma senare under dagen.

Efter lite nagelbitande och bananalyser bedömde man dock att banan för både Zenit-delen och Prisma var så väl bestämda att man kunde utesluta att det fanns någon risk för en kollision.

En av konsekvenserna av dessa händelser är att Rymdbolaget kommer att se över sina rutiner för att snabbt kunna reagera på liknande händelser i framtiden.

Även om händelserna orsakat en del nervositet och indragna semestrar så har de också varit utmärkta tillfällen att visa hur lätt Prisma är att styra och manövrera.

Mycket skräp runt jorden

Ett av skälen till Prismas två närkontakter är att det helt enkelt börjar bli trångt där uppe. Förutom ett stort antal satelliter finns det ett ännu större antal delar av satelliter, startraketer och annat som kretsar i omloppsbana. Dessutom finns det mängder av kollisionsfragment.

Man bedömer att det finns tiotals miljoner bitar skrot som cirklar kring jorden. Det överväldigande majoriteten är emellertid mikroskopiska korn, som färgflagor och bränslerester. Dessa utgör ingen större fara utan gör på sin höjd kosmetisk skada genom att de "blästrar" satelliterna. Även sådana mikrokollisioner sliter dock på sikt på känsliga delar som solpaneler och optiska instrument.

Man bedömer dock att det också finns över 600 000 objekt större än en centimeter – tillräckligt för att slå hål på den internationella rymdstationen till exempel.

Rymdskrotet utgör därför ett reellt problem, och såväl ESA som NASA och andra organisationer har program för att minska tillväxten av rymdskrotet. Det finns också förslag på att aktivt städa bland rymdskrotet. Ännu finns inget förslag som är kostnadseffektivt, men teknikutvecklingen kanske kommer att erbjuda en lösning.

För den intresserade finns det en youtube-video av kollisionen mellan den ryska Kosmos-satelliten och den amerikanska Iridium-satelliten:

www.youtube.com/watch?v=_o7EKlqCE20

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.