Prognosen god för uppskjutning av Europas senaste MSG-vädersatellit

23 november 2005

Den framgångsrika uppskjutningen av Ariane 5, Flight 167, bereder väg för uppskjutning av Europas nyaste meteorologiska satellit den 21 december, vilket är satellitens nya måldatum.

Efter 117 dagars förvaring i Franska Guyana inleddes den 31 oktober arbetet med att förbereda den andra MSG-2-farkosten (Meteosat Second Generation) för uppskjutning. Officiellt återupptogs aktiviteterna för uppskjutning av MSG-2 den 10 november.

MSG-2 transporterades till Europas rymdflygplats den 21 juni. Farkosten placerades för förvaring efter att omfattande tester verifierat funktionen hos plattformen och instrumenten efter transporten.

Meteorologiska satelliter har blivit ett viktigt inslag i väderprognoser och modern livsföring och ESA har haft ansvaret för konstruktionen av Europas vädersatelliter i nästan tre decennier. MSG-2 är endast den senaste i en lång rad av Meteosat-farkoster som byggts av ESA: den första, Meteosat-1, sköts upp redan 1977. Framgångarna med de första Meteosat-farkosterna ledde 1986 fram till bildandet av European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT).

ESA och EUMETSAT har samarbetat på de senare satelliterna i serien, vilka har som uppgift att kontinuerligt leverera väderbilder till europeiska meteorologer på operativ basis. Samarbetet mellan de två internationella organisationerna fortsätter nu i och med att den ursprungliga farkosten gradvis erätts av den nya, andra generationen av Meteosat-farkoster.

Den större och kraftfullare MSG-generationen tar bilder vid fler våglängder och med kortare intervaller än dess “föräldrar”, vilket gör satelliterna särskilt lämpliga för kortsiktiga prognoser om plötsliga, besvärliga väderfenomen såsom snö, åskväder och dimma.

Den första av dessa satelliter (uppskjuten som MSG-1 och sedan omdöpt till Meteosat-8) sköts upp i augusti 2002 och togs i drift i januari 2004. Genom uppskjutningen av MSG-2 kommer två MSG-satelliter att vara i drift i en geostationär bana. Den operativa satelliten är stationerad vid 0 graders longitud, dvs. över ekvatoriella Västafrika. Den andra är i standby-läge, med 10 graders separation, för att säkerställa fortsatt framtida drift.

Europeiska meteorologer samt klimat- och miljöforskare har redan nytta av de avancerade produkter och bilder som Meteosat-8 tillhandahåller. De data som genereras av satellitens 12 spektralkanaler ger 20 gånger mer information jämfört med dess föregångare.

EUMETSAT har för närvarande Meteosat-6, Meteosat-7 och Meteosat-8 stationerade över Europa och Afrika samt Meteosat-5 över Indiska oceanen. Data, produkter och tjänster, utvecklade av ESA för EUMETSAT, från dessa satelliter ger betydande bidrag när det gäller väderprognoser och övervakning av klimatförändringar.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.