Rosetta påbörjar sin 10 år långa resa mot solsystemets ursprung

2 mars 2004

ESA PR 14-2004. Europas kometsond Rosetta fick en lyckad start och gick in i en omploppsbana runt solen, som gör att den kommer att nå kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko 2014 efter tre varv runt jorden och ett runt Mars. Sonden kommer under den 10 år långa resan att passera åtminstone en asteroid på nära håll.

Rosetta är den allra första sond som byggts för att gå in i en omloppsbana runt en kometkärna och släppa ner en landare på dess yta. Sonden ska under mer än ett år genomföra en grundlig studie över denna rest från den ursprungliga nebulosa, som skapade vårt solsystem för ungefär 5 miljarder år sedan.

Rosettas färd började klockan 08:17 europeisk normaltid den 2 mars då en europeisk Ariane 5-raket lyfte från Guyana Space Center, Europas rymdhamn i Kourou, Franska Guyana. Raketen placerade sitt övre steg och nyttolast i den planerade banan. Runt två timmar senare tände det övre steget sin motor för att nå flykthastigheten och därmed kunna lämna jordens tyngdkraftsfält och gå in i en bana runt solen. Rosettasonden släpptes 18 minuter senare.

“Efter den nyliga framgången med Mars Express, går nu Europa mot djuprymden med ett nytt fantastiskt uppdrag. Vi måste ha tålamod eftersom sonden inte komer att räffa kometen förrän om tio år, men jag tror att det är värt att vänta på” säger ESA:s generaldirektör Jean-Jacques Dordain som bevittnade uppskjutningen från Kourou.

ESA:s markstation (ESOC) i Darmstadt, Tyskland, har lyckats få kontakt med sonden medan den rör sig från jorden med en relativ hastighet på ungefär 3,4 km/s. ESOC kommer att ansvara för Rosettas verksamhet genom uppdraget. Under de kommande åtta månaderna kommer sonden att genomföra vetenskapliga experiment med hjälp av instrumenten ombord. Sonden placeras sedan i viloläge under större delen av den tio år långa resan genom solsystemet.

En 10 år lång odyssé

Rosetta kommer att aktiveras för planetära flygfärder under sin resa. Dessa flygfärder ska modifiera sondens kurs genom ”gravity assist”-manövrar, dvs. med hjälp av tyngdkraften. Rosetta ska också genomföra asteroidflygfärder där observation av asteroiderna är ett av uppdragets sekundära mål.

Det första mötet med en planet kommer att ske i mars 2005, då Rosetta flyger förbi jorden för första gången. Jordens tyngdkraft ska då hjälpa till att slunga ut Rosetta in i en bana som tar den till Mars två år senare.

I februari 2007 kommer Rosetta att passera Mars på cirka 200 km avstånd och genomföra vetenskapliga observationer. Efter färden runt Mars kommer sonden att passera jorden igen i november samma år. Mötena med de båda planeterna kommer att öka Rosettas banenergi och slunga ut den ordentligt mot asteroidbältet.

En tredje och sista färd runt jorden i november 2009 kommer att styra in Rosetta i en bana som för den mot kometen Churyumov-Gerasimenko.

Därefter, i mitten av 2011, då Rosetta är omkring 800 miljoner km från solen, kommer sonden att tända sin huvudmotor för att göra en större korrigeringsmanöver som placerar den i kollisionskursmed kometen, som det kommer att ta nästan tre år att nå.

Rosetta aktiveras sedan för gott i januari 2014, då den under sex månader långsamt närmar sig kometen Churyumov-Gerasimenkos kärna. Kometen kommer då fortfarande att vara långt från solen och dess kärna bör vara inaktiv.

Rendezvous med en komet

Kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko är en av de periodiska kometer som “fångades” i det inre solsystemet efter att ha kommit för nära Jupiter. Denna komet upptäcktes i september 1969 vid Almaty astrofysiska institut i Kazakstan. Den upptäcktes av astronomen Klim Churyumov från universitetet i Kiev, Ukraina, på bilder som tagits av hans kollega Svetlana Gerasimenko från institutet för astrofysik i Dushanbe, Tajikstan.

Studierna av kometens omloppsbana visar att den fångades ganska nyligen, efter att ha kommit allt för nära Jupiter 1840 och 1959. Kometen kretsar nu kring solen vart 6,6 år i en elliptisk bana med en låg lutning jämfört med jordens. Kometens perihelium (omloppsbanans närmasta punkter till solen) ligger mellan jordens och Mars banor, medan dess aphelium (punkten längst bort från solen) ligger utanför Jupiters bana. Som en förberedelse inför Rosetta-uppdraget studerades kometens kärna av rymdteleskopet Hubble som upptäckte en oregelbunden kropp med en diameter på runt 4 km. Då 67P/Churyumov-Gerasimenko är en relativt ”ny” komet i det inre solsystemet, är den ett lovande mål för att studera ursprungligt material från solsystemet.

Rosetta går in i en omloppsbana omkring 25 km från kärnan i augusti 2014. Den kommer sedan att göra en detaljerad kartläggning av dess yta. En landningsplats kommer att väljas ut för Philae, som är sondens 100 kg tunga landare. Philae ska släppas från en höjd på ungefär 1 000 meter och kommer att landa med låg hastighet på grund av kärnans svaga tyngdkraft.. Landaren kommer att förankra sig själv på ytan med hjälp av en harpun så att den inte studsar tillbaka ut i rymden. Philae ska arbeta på ytan under minst en vecka, och skicka tillbaka högupplösta bilder och information om kärnans övre skorpa. Dessa data kommer Rosetta att vidarebefordra till jorden.

Rosetta fortsätter sedan sina observationer av kometens kärna i över ett år till december 2015. Den kommer att sitta på första parkett för att få se hur kometen ”vaknar upp” när den närmar sig solen och når perihelium i oktober 2015.

Undersökning av kometen

Rosetta's lander on a comet's surface
Philae-landaren

Rosetta-sonden byggdes för ESA av ett industriteam med över 50 europeiska företag som leddes av EADS Astrium. Det är en rymdsond på 3 ton med solgeneratorer med hela 32 meters spännvidd. Detta är den första sond som byggts för att färdas utanför Mars omloppsbana och som är beroende av solceller för sin strömförsörjning.

Förutom Philae-landaren, har Rosetta en 165 kg tung vetenskaplig utrustning som består av 11 instrument som utvecklats i samarbete med ESA:s medlemsländer, USA, Grekland, Ungern och Taiwan.

Fyra av instrumenten är avsedda för att observera kometkärnan: den ultravioletta spektrometern ALICE, högupplösningskameran OSIRIS, bildspektrometern VIRTIS och mikrovågsradiometern/spektrometern MIRO. Ytterligare tre instrument ska studera sammansättningen av kärnan och dess emanationer: spektrometrarna COSIMA och ROSINA samt MIDAS-mikroskopet. GIADA-samlaren ska analysera stoft nära kometkärnan medan RPC-gruppen av sensorer ska kartlägga den inre strukturen av kometens koma och dess samverkan med solvinden. De två sista instrumenten, CONSERT och RSI, använder radiovågor för att undersöka den inre strukturen av kärnan respektive för att bestämma fördelningen av massan inuti kärnan och komans struktur.

Philae-landaren, som utvecklats under ledning av DLR, Tysklands rymdforskningsbyrå, har 9 instrument som ESA:s medlemsländer bidragit med i samarbete med USA, Ungern, Polen och Ryssland. Bland dessa kommer ÇIVA/ROLIS-kameror sörja för högupplösta panoramabilder och stereoskopiskabilder. APXS, COSAC och Ptolemy-instrumenten ska analysera sammansättningen hos marken. Seismometern SESAME ska undersöka ytan till ett djup av 2 m, medan ytans kännetecken ska studeras av MUPUS-instrumentet med sensorer på ankarharpunen. ROMAP-magnometern och en andra variant av CONSERT-experimentet ska studera magnetfältet och dess samverkan med solvinden.

The Rosetta Stone
Rosettstenen

Rymdsonden Rosetta har fått sitt namn efter Rosettstenen, som grävdes upp i Egypten för mer än 200 år sedan. Rosettstenen gav 1800-talets egyptologer nyckeln till att tyda hieroglyfernaoch till återupptäckten av tre årtusenden av glömd egyptisk historia och kultur. Djupgående studier av en kometkärna och asteroider med hjälp av Rosetta-sonden förväntas nu göra det möjligt för dagens vetenskapsmänatt dechiffrera mysteriet med vårt solsystems ursprung och leda till att vi bättre förstår de mekanismer som styr bildningen av planetsystem runt andra stjärnor.

För mer information, kontakta:

ESA Media Relations Division
Tel: +33(0) 1 5369 7155
Fax: +33(0) 1 5369 7690

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.