Rosetta slår solenergirekord

Rosettas solpaneler har nu mindre solljus att arbeta med än någon annan rymdsonds solpaneler.
2 november 2010

ESA:s kometjägare Rosetta är nu den rymdfarkost som nått längst bort från solen utan att ha annan källa till elektricitet än solenergi. Det tidigare rekordet stod den amerikanska Stardust för.

Även Stardust var avsedd för kometforskning. Stardust var som längst 2,72 gånger så långt bort från solen som jorden, eller 2,72 astronomiska enheter (AE). Rosetta passerade detta avstånd den 12 juli i år och sätter nu nytt rekord varje dag. Som längst kommer Rosetta att vara på hela 5,29 astronomiska enheters avstånd från solen, vilket är strax utanför Jupiters bana.

Kärnkraft för långväga rymdsonder

Nästan alla rymdfarkoster som ska färdas mål som ligger så långt från solen har haft med sig en sorts kärnkraftverk. De fungerar inte som vanliga, jordiska kärnkraftverk som utnyttjar energi i kärnklyvningar i uran, utan är energin för att driva farkostens elektriska system kommer från vanligt radioaktivt sönderfall i en så kallad radioisotopgenerator. Värmen från sönderfallet omvandlas till elektricitet genom en uppsättning termoelement.

Men Rosetta lever istället enbart på sina stora solpaneler, som har en spännvidd på hela 32 meter. Trots dessa stora solpaneler räcker de inte till när Rosetta är som längst bort ge energi annat än till de nödvändigaste systemen ombord, så hela farkosten läggs då i dvala, för att sedan återuppväckas strax innan man når fram till kometen.

Flera svenska instrument

Rosetta sändes upp 2004 och kommer fram till sitt mål, kometen Churyomov-Gerasimenko, år 2014. Ombord finns mängder av instrument för kometforskning, bland annat två instrument från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala. De två instrumenten är partikelmätaren ICA från IRF i Kiruna och rymdväderstationen LAP från IRF i Uppsala. De mäter egenskaper hos den tunna gas som faktiskt finns i den nästan men inte helt tomma rymden.

Ombord på Rosetta finns även det högteknologiska kamerasystemet OSIRIS, som både kan ta bilder av ytan på himlakroppar och panoramabilder av kometers slöjor av gas och stoft. OSIRIS står för Optical, Spectroscopic, and Infrared Remote Imaging System. Det är en kamera, som Astronomiska observatoriet vid Uppsala universitet bidragit med optiska filter till. Flera svenska astronomer deltar också i kamerateamet.

Rosetta bär också med sig en liten landare, Philae, som ska landa på ytan av kometens isiga kärna.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.