Rymdteknikcentrum i Uppsala tar ny fart

Insidan av en 8mm lång mikroraketmotor
12 februari 2008

Efter en andhämtningspaus tar nu Ångström Space Technology Centre vid Uppsala universitet ny fart. Det är Vinnova och Rymdstyrelsen har skjutit till pengar. Det handlar om en tre- till femårig satsning på extremt miniatyriserade delsystem för rymdtillämpningar.

Ångström Space Technology Centre, ÅSTC, vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala sysslar med mycket avancerad och mångfacetterad mikroteknik med rötterna i halvledartekniken. Teknik från ÅSTC har knoppats av i ett flertal företag. Ett av avknoppningsföretagen är NanoSpace, som ska premiärflyga sina mikrosystem på ESA:s teknikdemonstrator Prisma, som byggs av svenska Rymdbolaget. Nu laddar ÅSTC för nya stordåd i mikroskala.

– Vi har varit med från starten och är stolta över att ha kunnat bidra med resurser för denna utveckling, säger Christer Nilsson på Rymdstyrelsen, som tillsammans med Vinnova satsar nya pengar i ÅSTC. Om allt går enligt planerna kommer vi på Rymdstyrelsen att fortsätta vårt engagemang inom detta teknikområde och förhoppningsvis lägga grunden för ett i framtiden framgångsrikt svenskt industrisegment.

Tillämpa nobelprisforskning

Ett av projekten går ut på att utveckla ett system för optisk trådlös kommunikation med hjälp av laser.

– Målet är att öka kommunikationshastigheten avsevärt jämfört med dagens radiobaserade system, säger Greger Thornell, föreståndare vid ÅSTC.

Sådana system skulle kunna vara till stor nytta för formationsflygande satelliter, som ESA:s Darwin-teleskop.

I ett annat projekt vill ÅSTC-forskarna använda samma teknik som belönades med årets nobelpris i fysik, jättemagnetoresistensen, för att göra extremt känsliga magnetfältssensorer.

– Genom att koppla ihop många tunna magnetfilmer tror vi att vi kan sänka brusnivån rejält, säger Greger Thornell.

Ett tredje projekt är en fortsättning på projekt som drivits tidigare på ÅSTC. Syftet är att vidareutveckla tekniken med mikroskopiska raketmotorer. De millimeterstora raketmotorerna drivs med kall gas, och fungerar enligt samma princip som en uppblåst ballong som man släpper iväg. Genom att placera spiralformade glödtrådar i motorernas utloppskanal, som är smalare än ett hårstrå, så får framdrivningsgasen en extra skjuts och därmed hushåller man bättre med bränslet. Nu vill man begränsa värmeförlusterna, för att på så sätt göra mikromotorerna ännu effektivare.

Sverige ligger i framkanten

ÅSTC:s trådlösa kommunikationssystem kan underlätta formationsflygning

ÅSTC startades för sju år sedan av professorerna Lars Stenmark och Jan-Åke Schweitz med engagerat stöd från rektor. Tillsammans med doktorander och ingenjörer lyckades de ge avdelningen ett världsrykte och uppmärksamhet från såväl ESA som NASA.

På sätt och vis blev sedan ÅSTC ett offer för sin egen framgång. I ganska rask takt knoppades fyra utvecklingsbolag av.

– Många av doktoranderna låg dessutom i fas, och blev klara ungefär samtidigt, säger Greger Thornell.

På grund av detta nästan upphörde verksamheten under en period. Men Vinnova och Rymdstyrelsen insåg den strategiska betydelsen i centrets forskning och beslöt därför att investera i en återuppbyggnad av verksamheten. Sammanlagt rör det sig om sexton miljoner kronor över tre år.

– Området är mycket intressant och man har i Uppsala visat att Sverige ligger i framkanten vad gäller de mikrosystem för rymdtillämpningar som har sitt ursprung i ÅSTC, säger Rymdstyrelsens Christer Nilsson.

Vinnova:s intresse för ÅSTC ligger huvudsakligen i potentialen för en svensk industri baserad på ny teknologi.

– Och då avser vi inte bara rymdtillämpningar utan också andra användningsområden som kan bli aktuella för miniatyrisering, säger Vinnova:s Kaj Klarin, som uppskattar det goda samarbetet med Rymdstyrelsen.

Intresse från ESA

Greger Thornell tror att ÅSTC kan ha prototyper på sina system om ett år eller två år. ÅSTC har goda erfarenheter av tidigare projekt med ESA, och ser givetvis gärna nya sådana när de närmar sig färdiga produkter.

– Vi har också fått vissa propåer från ESA.

Men han påpekar också att de som forskare ligger en bit ifrån de färdiga tillämpningar som ESA generellt söker. Så kanske det blir nya avknoppningar som för ÅSTC:s produkter till ESA och en vidare marknad.

Idag är fyra seniora forskare, fyra doktorander och fyra exjobbare knutna till ÅSTC.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.