SMART-1 – en ettåring på väg mot nya utmaningar

SMART-1 artist's impression
Smart-1 på väg genom rymden
29 september 2004

Månsonden SMART-1 är en frisk och pigg ettåring. För ett år sedan sändes den upp i rymden och förbereder sig nu för att gå in i bana runt månen i mitten av november. Den nya jonmotorn fungerar bra och sonden har också prövat nya sätt att kommunicera på sin väg mot vår närmaste granne i rymden.

SMART-1:s första uppdrag är redan genomfört i och med att sonden har testat flera nya tekniker. Dessa tekniker är till exempel Europas första elektriska framdrivningsmotor som drivs av solenergi. Sonden har också testat den miniatyriserade nyttolasten genom att genomföra ett antal vetenskapliga experiment, kommunikationstester och rymdnavigeringsmanövrar.

– Vi är glada över att allt fungerar så bra. Det roliga med det här uppdraget är att sondens bana ändrar sig hela tiden. Därför måste vi utföra fler komplexa manövrar och uppdraget blir inte rutinmässigt så snabbt, säger Peter Rathsman, Rymdbolagets projektledare för SMART-1.

Rymdbolaget är huvudleverantör av SMART-1 som är det europeiska rymdorganet ESA:s första sond till månen. Ett syfte med sonden är att visa att det går att använda en soldriven elektrisk motor för att föra en farkost genom rymden.

Den smarta jonmotorn

Artist's impression of SMART-1 ion engine
Jonmotorn på SMART-1

Den elektriska framdrivningsmotorn startade tre dagar efter uppsändningen och har sakta och säkert fört SMART-1 runt jorden i en spiralformad bana. Banan har utökats successivt och nu är sonden nära den så kallade måninfångningspunkten där månens dragningskraft blir så stark att SMART-1 kan övergå i bana kring månen istället.

Jonmotorn har hittills arbetat i 3 300 timmar under sondens knappt 80 miljoner kilometer långa resa. Man kan lugnt påstå att motorn är bränslesnål – det har bara gått åt 52 kg bränsle, dvs. det plasma av Xenonjoner som motorn accelererar för att driva sonden framåt. SMART-1 banar på detta sätt väg för framtidens rymdutforskare genom att demonstrera att det går att föra en sond långt ut i rymden med en solenergimotor som huvudsakliga energikälla. Och det inte bara går – det är också billigt och energieffektivt. ESA planerar att använda soldrivna elektriska motorer på både Merkuriussonden BepiColombo och på Solar Orbiter.

Ny kommunikation med jorden

OGS building
ESA:s markstation på Teneriffa

SMART-1 har också testat nya tekniker för att kommunicera i rymden och mellan rymden och jorden. Sonden har till exempel för första gången visat att det är möjligt att kommunicera med jorden med hjälp av mycket korta radiovågor (KaTE-instrumentet). Fördelen med de korta radiovågorna är att det går att skicka mycket mer information över mycket långa avstånd än med tidigare radiotekniker. Överföringen går också fortare än tidigare.

Månsonden har också testat att kommunicera med ESA:s optiska markstation på Teneriffa med hjälp av så kallad laserlänkteknik. Europa är ledande inom denna teknik och har redan testat den för att kommunicera med närliggande telekomsatelliter. Men detta är första gången som man har visat att en avlägsen och rörlig rymdsond kan uppfatta en lasersignal från jorden.

Mot månens mysterier

SMART-1 liftoff
SMART-1 sändes upp den 27 september från Kourou i Franska Guyana med

Nu är SMART-1 redo för att ta sig an månen. Den miniatyriserade nyttolasten är testad och klar för att undersöka månens mysterier – så noga som ingen annan tidigare gjort. Till exempel ska månsonden försöka bekräfta att det finns vatten på månens sydpol.

– Nu när USA har ökat sitt intresse för månen igen är det intressant för Europa att visa att man ligger långt framme genom SMART-1. Vi i Sverige kan vara stolta över att ha försett Europa med dess första månsond. Det kan öka Sveriges status inom ESA – tidigare har vi mest levererat apparater och delar av farkoster. Nu visar vi att vi kan leverera en hel farkost, säger Peter Rathsman.

Natten mellan den 27 och 28 september skålade de svenska sondbyggarna för ettåringen och på morgonen efter firade de med tårta. Och efter ett år i rymden förbereder sig sonden nu för nästa stora utmaning – måninfångningen.

– Infångningen blir fascinerande. Den innebär ett extremt elegant uttnyttjande av Keplers mekanik. Det är något av det mest komplicerade som har gjorts i den vägen. Om allt fungerar kommer vi snart att få reda på om det verkligen finns vatten på månen – något som är intressant till exempel för framtida månbaser, säger Peter Rathsman.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.