SMART viktig hållplats mot Merkurius

SMART:s bana sjunker sakta men säkert mot månen.
SMART:s bana sjunker sakta men säkert mot månen
31 augusti 2006

Den svenskbyggda månsonden SMART-1 har som första sond sett kalcium på månen. Dessa mätningar är viktiga inför den kommande expeditionen mot Merkurius.

Intill sitt yttersta fortsätter SMART-1 att leverera resultat. Denna gång har den diminutiva farkosten som första satellit sett spår av kalcium på månens yta.

Dessa resultat är i sig inte revolutionerande.

– Det är en verifikation av det vi vetat sedan förr, säger uppsalaastronomen Johan Warell. Vi har redan prover från månen som visar det här.

I de områden SMART spanat av landade de sovjetiska sonderna Luna 20 och Luna 24 på 70-talet och tog med sig prover från marken. SMART:s fynd bekräftar resultaten från de prover dessa tog med sig hem till jorden.

Oerhört viktigt att kunna kalibrera

Nu kan man kanske tycka att det är rätt odramatiskt att bara bekräfta flera decennier gamla resultat. Men så är det inte.

Det instrument som hittade kalciumet kallas för D-CIXS och är delvis byggt av Institutet för rymdfysik i Kiruna. D-CIXS står för Demonstration of a Compact Imaging X-ray Spectrometer. Liksom alla andra instrument på SMART är D-CIXS avsett att demonstrera en teknik. I det här fallet ett innovativt instrument för röntgenspektroskopiska analyser av månytan. Ett liknande instrument, MIXS, ska sedan åka med ESA-sonden BepiColombo mot Merkurius om några år.

– Från Merkurius har vi inga prover, säger Johan Warell. Därför är det oerhört viktigt att få verifikationer, att kunna kalibrera instrumentet och förstå exakt vad vi ser.

Vid denna typ av mätningar finns flera komponenter som ger signaler som forskarna måste tolka. Förutom det som instrumentet faktiskt ska mäta så bidrar instrumentet med ett visst brus och geometrin vid mätningarna påverkar.

– Därför är denna typ av verifikationer oerhört viktigt vid alla typer av fjärrobservationer.

Johan Warell är tillsammans med sin uppsalakollega Claes-Ingvar Lagerqvist mycket engagerad i den vetenskapliga sidan av BepiColombos MIXS-instrument.

Det slutar med en smäll

Detta blir en av de allra sista av de många upptäckter som SMART-1 gör. Den 3:e september kommer sonden att krascha på månen, med tomma bränsletankar och efter välförrättat värv. Men även i och med sin död kommer satelliten att bidra till vetenskapen. Förutom att kamerorna kommer att rulla in i det sista så hoppas astronomerna få en glimt av materialet som SMART kastar upp när den med dryga 7 000 km/t dimper ner på månytan. Man hoppas också lära sig något om vad som händer med rymdfarkoster som kraschar in i himmelska objekt, kunskap som kan komma till användning för att eventuellt bygga kollisionssonder som ska avstyra hot om kosmiska nedslag på jorden.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.