Satelliter kartlägger utrotningshotade gorillors boplatser i Afrika

”Det är väldigt spännande att undersöka kartor som vi i framtiden kommer att kunna använda i praktiken,” säger Maryke Gray, som är regionalansvarig observatör för IGCP, International Gorilla Conservation Programme. ”Kartorna täcker ett vulkanområde som på många ställen är mycket svårtillgängligt. De kartor som finns över området är över trettio år gamla och ofta felaktiga. För vissa delar av området har vi inga kartor alls.”

Dennis Babasa, som är ekologisk observatör på ITFC, Institute of Tropical Forest Conservation i Uganda, tillägger: ”Vi har tidigare velat göra liknande kartor, men vi har helt enkelt inte haft de instrument som krävs för att skapa dem. Fjärranalys är ett viktigt verktyg i vårt arbete.”

Bergsgorillorna lever i de skogsbevuxna bergen i gränstrakterna mellan Rwanda, Uganda och Demokratiska republiken Kongo. Området är en del av fem nationalparker, varav tre har tagits upp på UNESCO:s världsarvslista. De andra två parkerna är nominerade till världsarvslistan.

Politiska oroligheter i regionen har emellertid lett till att allt fler flyktingar beger sig till de områden som gränsar till nationalparkerna. De hugger ned skog för att få ved och röjer mark för att bruka jorden. Det förekommer även tjuvjakt. Detta har en skadlig inverkan på parkerna och gör att gorillorna får ett mindre område att leva på.

Parkerna är dessutom svåra att skydda eftersom de har omfattande gränsområden som går genom mycket svårtillgängliga trakter. Vissa delar är heller inte kartlagda. För att hjälpa miljövårdsorgan som arbetar i och omkring parkerna och för att skydda gorillornas naturliga miljö, driver ESA ett projekt kallat BEGo (Build Environment for Gorilla), där man med hjälp av jordobservationer kartlägger områdena.

Den 10 och 11 juni träffades representanter från BEGo och projektets olika samarbetspartners, däribland UNESCO, IGCP, WWF-EAPO (Wildlife Fund Eastern Africa Programme Office), Institute Congolese of Nature Conservation (ICCN) och ITFC (Institute of Tropical Forest Conservation), på ESA:s institut för den europeiska rymdforskningsorganisationen, ESRIN, i Frascati i närheten av Rom. Målet var att gemensamt granska kartprototyperna.

Prototyperna består av en primärkarta i skala 1:50 000, en markanvändningskarta och en digital höjdmodell (DEM) över området kring Volcanoes nationalpark i Rwanda.

Primärkartan presenterades i pappersform under den två dagar långa genomgången. Primärkartan och markanvändningskartan lades dessutom över DEM-modellen för att få fram en tredimensionell bild av landskapet. BEGo:s samarbetspartners fick även en introduktion till de olika kartmodellerna i samband med en simulerad flygning som gjordes över området med hjälp av ESRIN:s Virtual Reality Theatre.

Mario Hernandez från UNESCO förklarar att mötet markerar slutet på BEGo:s första etapp: ”Hittills har projektarbetet gått ut på att framställa prototyper. Vi höll det här mötet för att kontrollera dem. Nu kan vi ge klartecken för tillverkning.”

”Det känns spännande att ha kommit till tillverkningsfasen. Nu ska vi utveckla och fullända kartorna över alla de regioner som valts ut för BEGo-projektet. Det betyder att vi lyckades med testen av prototyperna!”

”Tack vare vårt gemensamma kunnande kan vi upptäcka mindre klassificeringsfel och andra problem,” tillägger Gray. ”Arbetet är till 95 procent genomfört. Nu återstår 5 procent där det finns en del att göra. De nya kartorna kommer självfallet att vara till nytta för att samordna övervakning och liknande åtgärder. Nu har vi en enda karta över de tre länderna. Tidigare var vi tvungna att använda olika nationella kartor i olika skalor.”

Marc Languy från WWF-EAPO menar att det är viktigt att kartan täcker ett så pass stort område: ”Kartan går långt utanför nationalparkernas gränser och visar därmed att vi inte kan se dem som isolerade öar utan som en del av ett större område. Kartan kan därför vara till nytta när vi försöker hitta alternativ inom de lokala bosättningarna till det kortsiktiga bruket av parkområdena. Med hjälp av kartan kan vi till exempel planera ekoturism, något som lokalbefolkningen kan dra nytta av.”

Nästa steg blir att kartlägga bergsgorillornas övriga boplatser: Kahuzi-Biega nationalpark (världsarv) och Virunga nationalpark (världsarv) i Demokratiska republiken Kongo, samt Bwindi nationalpark (världsarv) och Mgahinga nationalpark i Uganda. Kartor som visar förändringar i markanvändningen från 1990 och framåt kommer också att utvecklas.

”Befolkningstrycket är fortfarande högt vid parkernas gränsområden. Kartor som visar förändringar i markanvändningen kan hjälpa oss att fastställa hotade områden,” tillägger Hernandez. ”I framtiden kommer man att kunna använda BEGo-tekniken i andra hotade områden som finns på världsarvslistan. Bara i Demokratiska republiken Kongo finns tre andra områden som kommer att kartläggas på liknande sätt.”

Förra året slöt ESA och UNESCO en överenskommelse om att använda rymdteknik för att stödja världsarvskonventionen. Andra rymdorganisationer har nu anslutit sig till projektet. En av dem är Belgiens vetenskapsdepartement, som med hjälp av rymdteknik ska kartlägga samtliga världsarvsområden i Demokratiska republiken Kongo. BEGo-projektet kommer att bistå med information och expertis.

BEGo-projektet visar vilka möjligheter det finns att utföra nyttiga tjänster med hjälp av rymdteknik. Projektet är en del av ESA:s DUE-program (Data User Element) och dess viktigaste leverantör är företaget Synoptics i Holland.