Svensk mikroelektronik på japansk satellit
Uppsala-baserade Ångström Aerospace Corporation, ÅAC, har många järn i elden. Förutom att företaget nyligen levererade en miniatyriserad styrdator till en tysk satellit och arbetar på att utveckla en motordrivare för rymdtillämpningar som till ESA:s ExoMars-robotbil, så ska man också i början av året sända upp en mycket liten men kraftfull datamodul med den japanska satelliten SpriteSat.
SpriteSat är en vetenskaplig satellit som ska studera elektriska fenomen i den övre atmosfären. Men ÅAC har fått plats på satelliten för att testa ny teknik.
– Vi ska göra en demonstration av vår förpackningsteknik. Vi har levererat fyra små datorer som baseras på så kallad ”3D-System-in-Package", 3D-SiP, säger Fredrik Bruhn, VD på ÅAC. Deras enda syfte är att testa tekniken. De kommer bara att göra felberäkningar på sig själva. Hittar de inga fel blir vi jätteglada.
Nobelpris till rymden
Modulen är byggd med mikromekanik och mikroelektronik, så kallad MEMS – Mikroelektromekaniska system. På ett enda kretskort ryms förutom de fyra datorexperimenten även en treaxlig magnetometer och ett lagringsminne av en helt ny typ. Lagringsminnet är så kallat MRAM, eller magnetiskt RAM-minne.
– Vi tar faktiskt förra årets Nobelpris till rymden. Just den magnetiska effekt som forskarna fick Nobelpriset för är den som används i MRAM, säger tekn. dr Enrique Lamoureux, elektronikkonstruktör vid Ångström Aerospace.
Minnestypen är mycket tålig mot strålning och är därför mycket intressant för rymdindustrin. Minnet är framtaget i samarbete med Freescale, det som tidigare var Motorolas halvledaravdelning.
Digital kompass
Den treaxliga MEMS-magnetometern ska hjälpa SpriteSat att håla sin position.
– Den är som en mycket liten digital kompass, säger Fredrik Bruhn. Den talar om hur satelliten är orienterad i det jordmagnetiska fältet.
ÅAC fick plats på SpriteSat tack vare att Fredrik Bruhn tidigare haft kontakter med den japanske projektledaren för SpriteSat, som därför var väl bekant med ÅAC:s teknik. Men det var ursprungligen inte tänkt att ÅAC skulle bidra med annat än datorpaketet.
– Men när vi levererat det var de så nöjda att vi fick en beställning på att ta fram en tröghetsnavigeringsmodul också, berättar Fredrik Bruhn nöjt.
Nyupptäckta blixtfenomen
SpriteSat ska som namnet antyder studera så kallade sprites. Det är elektriska urladdningar som sker ovanför åskvädersmoln, på mellan 50 och 100 kilometers höjd. De uppträder som lysande röd-oranga ljusfenomen som vara 0,1–0,2 mikrosekunder. De upptäcktes först 1989 och forskarna vet fortfarande inte så mycket om dem.
ÅAC är ett av flera svenska företag som ligger i den absoluta framkanten när det gäller MEMS. Ett annat företag är NanoSpace, som huserar ett stenkast från ÅAC i Uppsala Science Park. NanoSpace ska 2009 testflyga sitt innovativa miniatyriserade framdrivningssystem ombord på den svenska teknikdemonstratorn Prisma, som även ska testa formationsflygningsteknik inför kommande ESA-missioner.
Båda företagen är sprungna ur Ångström Space Technology Center, Uppsala universitets centrum för rymdteknisk forskning.