Svenska Prisma lyfte problemfritt

Den 15 juni lyfte Prisma ombord på en rysk Dnepr-raket från den ryska raketbasen Jasnij.
21 juni 2010

Den 15 juni steg de svenskbyggda Prisma-satelliterna till väders från raketbasen Dombarovskij utanför Jasnij i södra Ryssland. Uppsändningen gick helt prickfritt och sexton minuter efter start frigjordes Prisma från sin ryska bärraket.

Rymdstyrelsen och Rymdbolaget arrangerade ett startvaka för intresserade på Hard Rock Café i Stockholm. Där var förutom Rymdstyrelsen relativt nye generaldirektör Olle Norberg och Rymdbolagets VD Lars Persson dessutom representanter för de tyska och franska rymdorganisationerna DLR och CNES, den ryske ambassadören, statssekreteraren Jöran Hägglund från Näringsdepartementet och förre folkpartiledaren Lars Leijonborg.

Det högljudda sorlet i lokalen dog bort när starten närmade sig, och det var mer eller mindre tyst under de 946 sekunderna tills bekräftelsen om att Prisma separerat från sista steget nådde Sverige och Hard Rock Café. Då utbröt allmänt jubel och skumpaflaskorna korkades upp.

När satelliterna nått sin bana "utbröt ett kramkalas med dessa grova ryssar i ett lyckorus av delad glädje över gemensam framgång, förbrödring mellan folken, etc. etc. you name it. Jag får tårar i ögonen när jag tänker tillbaka på det" som Rymdbolagets Hans Hellman beskrev det från Jasnij.

En stund in i Dnepr-raketens uppstigning drog församlingen samfällt efter andan när det helt plötsligt dök upp ett "launch aborted" i texten under bilden på de skärmar som fanns uppsatta. Felet visade sig dock ligga i själva presentationsmjukvaran för sändningen och hade inget med själva uppsändningen att göra.

Skål och tal

Rymdstyrelsens Olle Norberg och Rymdbolagets Lars Persson efter den lyckade uppsändningen.

Efter en första vända skålande så höll de huvudansvariga korta tal för att fira händelsen. Jöran Hägglund tackade alla som utvecklat, byggt förberett och testat Prisma och utbringade en skål för alla medarbetare på Rymdstyrelsen och Rymdbolaget med ett stort tack från Näringsdepartementet.

Uppsändningen visades inte live "på riktigt", utan de församlade tittade på en animering av hela förloppet från start till den sista raketmotorn släcktes.

– Men jag har fått ett SMS från Jasnij som bekräftar att detta inte bara var en animering. Prisma har faktiskt lyft!, sa Rymdstyrelsens Olle Norberg med ett brett leende.

Han tackade också Rymdstyrelsens inblandade internationella partners – CNES och DLR samt den rysk-ukrainsk-kazakiska raketoperatören Kosmotras.

"Formationsflygning är framtiden"

Många intresserade hade samlats framför skärmarna på Hard Rock Café.

Rymdbolagets styrelseordförande Olof Rydh fortsatte tackandet med att tacka de danska kollegorna på Danmarks Tekniska Universitet, som också bidragit till Prisma-projektet.

Prisma ska bland annat testa tekniker för formationsflygning inför kommande projekt. ESA och andra rymdorganisationer är mycket intresserade av formationsflygning som en möjlighet att skapa rymdteleskop med extremt hög prestanda och andra unika vetenskapliga tillämpningar.

– Formationsflygning är framtiden, sa Olof Rydh.

Han pekade också på NanoSpace, som ska testa sina pyttesmå raketmotorer på Prisma och på ECAPS nya effektivare och mer miljövänliga bränsle som också ska flygtestas på Prisma.

– ECAPS verkar ha en fantastisk potential. Prisma kommer att bli en fantastisk succé!

Även representanter för CNES och DLR sällade sig till tacktalen till de ingenjörer som ligger bakom Prisma, och fick sällskap av en uppslupen rysk ambassadör.

Två månader tester väntar

Efter ytterligare en väntan närmade sig den stund när Prisma skulle dyka upp över horisonten för spårningsstationerna. En minut före utsatt tid rapporterade en exalterad Staffan Persson, projektledare för Prisma på Rymdbolaget att de första signalerna började komma in.

– Det här ser strålande ut! Alla solsensorer indikerar att solen är på rätt sida satelliten.

Prisma låg alltså helt rätt och kunde få elektricitet från sina solceller. I och med det kunde också teknikerna börja sitt arbete med Prisma.

De båda Prismasatelliterna sitter fästa vid varandra och kommer att förbli sammansatta de första veckorna i bana. Under de närmaste veckorna ska kontrollpersonalen gå igenom samtliga undersystem för att se att de fungerar som de ska. Den 3 augusti är det sedan planerat att de båda satelliterna ska separera från varandra. Prismas teknikexperiment startar efter separationen i augusti och kommer enligt planerna att pågå under tio månader.

Prisma ska testa teknik

Prisma skiljer sig på ett område från tidigare svenska satelliter. De har varit drivna av vetenskapliga behov, medan Prisma är en teknikdemonstrator, vilket är relativt unikt. Teknikerna ligger i många fall i den absoluta spjutspetsen, och de får med Prisma en möjlighet att testas i den miljö där de ska användas. Målet är att Prisma ska skapa kommersiella möjligheter just genom att ge den annars så svåruppnåeliga första flygningen för ett flertal svenska rymdtekniska tillämpningar.

– Prisma är ett utmärkt tillfälle för svensk rymdindustri att flygkvalificera ny teknik, säger Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg. Projektet befäster Sveriges position som en framstående tekniknation och kommer förhoppningsvis att öppna dörrar till nya internationella samarbeten.

Prisma-projektet skall demonstrera och verifiera flera innovativa system för styrning, navigering och sensorteknik samt två nya framdrivningssystem. Huvuduppdraget är att med hjälp av helt ny teknik genomföra autonom formationsflygning och nära möten mellan rymdfarkoster.

Rymdbolaget är huvudleverantör av Prisma och har utvecklat mycket av tekniken och navigeringsexperimenten ombord liksom den programvara som används för kommunikation med satelliterna. De tyska och franska rymdorganisationerna DLR och CNES samt Danmarks Tekniska Universitet har bidragit med experiment, mjukvara och sensorer.

Deltar gör också de svenska företagen Nanospace, ECAPS, Omnisys och RUAG Space Sweden. Nanospace ska testa sina mikromotorer, ECAPS sitt nya drivmedel som är betydligt miljövänligare och mindre hälsovådligt än det hydrazin som oftast används idag, Omnisys levererar kraftsystemet och Saab Space levererar kretskort och samarbetar med CNES på ett radiomätinstrument.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.