Svenska SARA mot månen

Den 22 oktober lyfte det svenska instrumentet SARA mot månen ombord på Indiens första månsatellit, Chandrayaan-1.
28 oktober 2008

Det svenska rymdfysikinstrumentet SARA är nu på väg till månen! SARA är ett av instrumenten ombord på den första indiska månsatelliten Chandrayaan-1 som nyligen lyfte från den indiska kosmodromen SHAR.

Den indiska satelliten Chandrayaan-1 steg onsdagen den 22 oktober till väders på sin färd mot månen. Starten skedde 06:20 lokal tid, vilket motsvarar 02:50 svensk tid. Chandrayaan-1 är Indiens första mission till månen. Med sig förde satelliten instrument från Indien, Europa och USA. Bland dessa finns bland annat SARA, Sub-keV Atom Reflecting Analyzer, byggt vid Institutet för rymdfysik IRF i Kiruna.

Åtta medlemmar i SARA-teamet var på plats i Indien för starten, en forskare och sex ingenjörer från IRF och en forskare från den japanska rymdorganisationen JAXA.

Starten gick helt enligt planerna och satelliten kom perfekt upp i parkeringsbana, där satellitens egna motorer ska skicka den vidare mot månen. Chandrayaan kommer att nå omloppsbana runt månen en vecka in i november.

SARA ska studera solvindens inverkan

SARA ska studera hur de energirika partiklarna i solvinden påverkar månens yta.

SARA består av två sensorer, CENA (Chandrayaan-1 Energetic Neutrals Analyzer) och SWIM (Solar Wind Monitor), samt en datorenhet som SPL-VSSC i Indien utvecklat. CENA mäter flöden av energirika neutrala atomer med massresolution och SWIM jonflöden med energier.

– SARA kommer att studera atomer som lossnar från månytan när solvinden bombarderar den, säger Stas Barabash, professor i rymdfysik vid IRF och vetenskapligt huvudansvarig för SARA-instrumentet.

Solvinden är den ström av laddade partiklar som kommer från solen. Eftersom månen saknar atmosfär slår dessa laddade partiklar ner på månens yta hela tiden.

– Instrumentet kommer att studera hur solvinden interagerar med månens yta, och kommer att besvara frågor som vad månytan består av och hur solvinden påverkar månytan, information som kommer att vara värdefull för kommande månfärder, fortsätter Stas Barabash.

SARA har sällskap med ett annat ESA-instrument, ett instrument som är ett samarbete mellan ESA, den indiska rymdorganisationen ISRO och Storbritannien, ett bulgariskt instrument, ett brittiskt, två amerikanska och ytterligare fem indiska instrument.

Månprojektil

Chandrayaan-1 sändes upp till en transferbana runt jorden med den indiska bärraketen PSLV, Polar Satellite Launch Vehicle.

Chandrayaan bär med sig sammanlagt ett dussin instrument. Satelliten ska lägga sig i en bana över månens poler på 100 kilometers höjd för att undersöka topografiska detaljer i 3D, undersöka hur mineraler, kemikalier och radioaktiva ämnen fördelar sig över hela månytan. Dessa data kan hjälpa forskarna att finna svar på frågor om solsystemets, jordens och månens ursprung och utveckling. I Chandrayaans uppdrag ingår att söka efter vatten, särskilt vid månens ständigt skuggiga poler. Finns det vatten på månen kommer det att betyda oerhört mycket för kommande månbaser.

Bland annat ska Chandrayaan hur månens ytmaterial varierar med djupet, och vilka processer som skapade månens kratrar och hav.

Den bär även med sig en månprojektil, som ska separera från Chandrayaan när de väl är framme vid månen. Månprojektilen bär bland annat bär på en högupplösande masspektrometer och en videokamera.

Chandrayaan-2 med månbil

Chandrayaan sändes upp från SHAR, Satish Dhawan Space Centre, på ön Srikharikota utanför Andhra Pradesh-kusten, ca tio mil norr om Chennai. Satelliten väger 1 300 kilo, varav ungefär hälften är bränsle och dryga hundra kilo utgörs av månprojektilen.

SHAR har två startplattor för de två raketer som Indien utvecklar, GSLV och PSLV. Det var en modifierad PSLV, Polar Satellite Launch Vehicle, som skickade Chandrayaan på sin väg.

Om allt går enligt planerna kommer Chandrayaan-1 att följas av en Chandrayaan-2 om några år. Om allt går enligt planerna kommer Chandrayaan-2 att föra med sig Indiens första månbil, som ska studera månmaterial på plats.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.