Svenska astronomer skärskådar ovanlig blå galax

Tack vare Haro 11 kan astronomerna i detalj studera processer som var viktiga i det tidiga universum.
10 augusti 2010

En svensk forskargrupp har med hjälp av ESA:s och NASA:s Hubble-teleskop och ESO:s VLT specialstuderat galaxen Haro 11. Med hjälp av datan från teleskopen har astronomerna kunnat få en tydligare bild av vad som händer i galaxen, som kan ge en glimt tillbaka till universums tidiga år.

I sin ungdom var universum mer hektiskt än idag. Det var trängre och stjärnbildningen var intensivare. För att förstå det tidiga universum och hur vårt mer stillsamma medelålders universum blivit till är det nödvändigt att förstå hur galaxerna då betedde sig och interagerade, och hur stjärnor bildades i dessa galaxer.

Haro 11 är lik tidiga galaxer

Hubble in free orbit
ESA:s och NASA:s Hubbleteleskop har tagit bilder av stjärnbildningen i Haro 11.

Ett problem är att de galaxer man vill studera för att få de informationen ligger på så stora avstånd att det är svårt att se detaljer som är viktiga för att förstå vad som händer i galaxerna. Det är här Haro 11 kommer in. Det är en så kallad blå kompakt galax. Det betyder att den lyser kraftigt i blått och ultraviolett, att den innehåller relativt lite tunga grundämnen och stoft och att den innehåller en stor andel unga stjärnor och stjärnor som håller på att bildas.

– Den är därför väldigt lik de avlägsna galaxerna som var de första som bildades, säger Angela Adamo, astronom vid Stockholms universitet och försteförfattare för den artikel där resultaten publicerades.

Men till skillnad från de flesta andra liknande galaxer ligger Haro 11 relativt nära, på "bara" 300 miljoner ljusårs avstånd (att jämföra med Andromedagalaxen, som är den närmaste större galaxen och som ligger på drygt 2 miljoner ljusårs avstånd).

Kan se detaljer

Den grupp av astronomer som Angela Adamo lett har identifierat 200 hopar av unga och tunga stjärnor. Många av stjärnhoparna lyser så starkt i infrarött att forskarna misstänker att de fortfarande ligger inlindade i de "kokonger" där de föddes.

Utifrån observationerna har astronomerna dragit slutsatsen att Haro 11 sannolikt fått sin form när två galaxer smält samman: en lite äldre och mer stjärnrik och en något yngre och mer rik på gas. Kollisionen drog igång en mycket intensiv period av stjärnbildning. Varje år omvandlas 20 solmassor av gas till nya stjärnor.

– Vi har därför en mycket bra möjlighet att studera de första stadierna av ett stjärnbildningsutbrott (en starburst), när galaxen bildar massor av nya stjärnor. Det är en mycket komplex fas och som är mycket vanligt i tidiga galaxer. Tack vare att Haro 11 ligger så pass nära kan vi studera detaljer som annars är svåra att se.

Den typ av sammansmälta galaxer som Haro 11 representerar är sedan byggstenarna till de mycket massiva elliptiska galaxer som är vanliga i universum. De resultat Angela Adamo och hennes kollegor presenterat är därför ett litet steg på vägen att bättre förstå hur det tidiga universum fungerade.

Forskningsartikeln som beskriver de nya resultaten (“Super star clusters in Haro 11: Properties of a very young starburst and evidence for a near-infrared flux excess”, av A. Adamo m. fl.) publiceras i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.