Svenskt instrument nosade på Phobos

ESA-sonden Mars Express har gjort en serie närpassager av Mars måne Phobos. Närpassagerna har öppnat möjligheter bland annat för det svenska instrumentet ASPERA-3 att studera den lilla månen.
16 mars 2010

ESA-sonden Mars Express har de senaste veckorna gjort ett antal närpassager av Marsmånen Phobos. Den 3 mars passerade sonden endast 67 kilometer från den lilla månen. Det är det närmaste någon sond kommit den potatisformade stenklumpen. Det svenska instrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik i Kiruna satt på första parkett under passagen.

Det är något konstigt med Phobos. Den ser ut som en stenbumling, men tidigare förbiflygningar har visat att tätheten är för låg för att den ska kunna vara solid. Forskarna har därför funderat om den inte är en sten utan en sorts flygande grushög.

Därför var forskarna mycket intresserade av hur mycket Phobos ändrade sondens bana. Det handlar bara om millimeter, men det bör räcka för att det ska gå att bestämma hur massan är fördelad i månen.

Mätte studsande protoner

Artist view of Mars Express
Instrumentet ASPERA-3 som Institutet för rymdfysik har ombord på Mars Express letade protoner som reflekterats från Phobos yta.

Passagen den 3 mars var en i en serie av tolv förbiflygningar. Just för att Mars Express passerade Phobos så nära hoppas de svenska forskarna på IRF att ASPERA-3 under passagerna ska kunna svara på om Phobos växelverkar med protonerna i solvinden.

– Vi hade ett instrument på den indiska sonden Chandrayaan-1 som såg att månens ytan reflekterar oväntat mycket av de protoner som träffar den, säger Mats Holmström på IRF. Det betyder att man kanske kan få information om ytan genom att studera dessa reflekterade protoner. Därför är det intressant att jämför mätningarna från månen med mätningar från Phobos.

Mats Holmström och hans kollegor har inte hittat någon tydlig signal från reflekterade protoner i data från Phobos. Men det betyder inte att det inte finns någon signal, bara att den i så fall är svag.

– Det kan ta flera månader att bestämma om vi fått någon signal från Phobos, säger Mats Holmström. Data från den här förbiflygningen kommer oavsett detta att hjälpa oss optimera framtida förbiflygningar.

Mars Express passerar periodvis nära Phobos. Så även om Mats Holmström och hans kollegor inte såg några reflekterade protoner denna gång så kanske de kan hitta dem nästa gång.

IRF har huvudansvaret för ASPERA-3 som är ett stort internationellt samarbete med deltagande från ca 15 forskargrupper från ett tiotal länder. Mars Express har befunnit sig i bana kring Mars sedan 2003.

Phobos kommer att krascha

Forskarna misstänker att Phobos inte är en solid stenklump utan en löst sammansatt samling klippblock och grus.

Phobos tappar sakta men säkert höjd i sin bana runt Mars. Det betyder att den kommer att krascha på den röda planeten i en avlägsen framtid. Men om Phobos är en samling klippblock och grus så kommer kollisionen att bli ganska annorlunda jämfört med om Phobos varit en solid kropp. Allt eftersom den kommer närmare Mars så kommer planetens dragningskraft att störa Phobos mer och mer till den slutligen börjar falla sönder i sina beståndsdelar. Dessa beståndsdelar kommer sedan att krascha var för sig. Under en kort period kommer då Mars att få återuppleva asteroidbombardemanget från solsystemets barndom.

Rosetta kan spana efter protoner från Lutetia

Rosetta images asteroid Lutetia
Om några år får IRF en möjlighet att studera asteroiden Lutetia med instrumentet ICA ombord på Rosetta.

ESA kommer snart att få en andra chans att studera en av solsystemets mindre himlakroppar. I juli flyger ESA:s kometjägare Rosetta förbi asteroiden Lutetia. Rosetta kommer att passera Lutetia på ett avstånd av 3160 kilometer. Lutetia är betydligt större än Phobos och har ställt till huvudbry för forskarna eftersom den verkar falla utanför det accepterade klassifikationssystemet för asteroider.

Institutet för rymdfysik har ett instrument ombord på Rosetta också. Med hjälp av detta instrument, ICA, så kommer de även att kunna studera eventuellt reflekterade protoner från Lutetia. ICA och ASPERA-3 är två av många exempel på hur Institutet för rymdfysik varit ofantligt framgångsrika med att få med instrument på snart sagt varenda större internationella rymdsond. Förutom i Kiruna finns Institutet i Umeå, Uppsala och Lund.

Rosetta passerar Lutetia på sin väg mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, som den kommer att nå i maj 2014. Den kommer då att lägga sig i bana runt kometen, och även som första sond någonsin sätta ner en landare på kometkärnan.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.