Sveriges Prisma bryter väg för Darwin

Prisma
Prisma på ritbordet
14 september 2005

Rymdstyrelsen och Rymdbolaget presenterade i dag på Rymdforum 2005 Sveriges nya satellitprojekt Prisma. Projektet består av två satelliter som ska flyga i formation och demonstrera nya viktiga tekniker för framtidens rymdforskning.

– Biljetten är redan bokad, säger Rymdbolagets projektledare för Prisma Staffan Persson. I går skrev vi ett reservationsavtal för en uppsändning med den ryska bärraketen Dnepr.

Hösten 2008 ska Prismas satelliter lyfta mot rymden för att demonstrera tekniker och testa instrument under åtta månader. Främst ska de båda farkosterna demonstrera så kallad autonom formationsflygning, testa olika slags manövrar där satelliterna interagerar med varandra (rendezvous) och testa inspektion och service.

– Vi ger nya teknologier möjlighet att få flyga och testa i rymden. Prisma är den första teknikdemonstratorn i rymden i svensk regi. Den här typen av satelliter är ovanliga även i Europa. Därför har det varit svårt att få flygmöjligheter tidigare, säger Christer Nilsson från rymdbolaget som har beställt projektet.

Stort och smått och svenskt

Rymdbolaget har anlitat Rymdbolaget som huvudleverantör av Prisma. Kontraktet är värt 150 miljoner kronor, en relativt liten summa i rymdsammanhang. Men Rymdbolaget kommer inte att utveckla satelliterna på egen hand; många fler svenska företag kommer att bidra till systemet.

Saab Ericsson Space kommer att bygga strukturer och även separationssystemet som ska placera Prisma i så kallad solsynkron bana (vinkeln mot solljuset hålls konstant). Göteborgsbolaget Omnisys står för ett nytt kraftsystem som är en vidareutveckling av kraftsystemet från SMART-1. Volvos och Rymdbolagets samarbetsföretag ECAPS kommer i sin tur att leverera nya motorer med ett miljövänligare bränsle än dagens mycket farliga drivmedel. Och sist, minst, men inte minst viktigt: Uppsalabolaget Nanospace ska bidra med de mikromotorer som låter Prisma manövrera med mycket noggrann precision.

Europeiska fjädrar

– Vi har också fått en stor europeisk uppslutning, vilket är extra roligt. Det är en fjäder i hatten för oss att Tyskland, Frankrike och Danmark vill vara med, säger Christer Nilsson.

De europeiska bidragen till Prisma är ett GPS-system från tyska rymdorganet DLR och bland annat stjärnkameror från DTU i Danmark. Den tredje internationella samarbetspartnern är det franska jättebolaget Alcatel.

– Vi har fått chansen att testa Darwins formationsflygningssystem i rymden för första gången, berättar Staffan Persson.

Alcatel har utvecklat ett lokalt positioneringssystem baserat på radiosignaler. Satelliterna som flyger tillsammans håller reda på varandras inbördes lägen genom att sända och ta emot radiosignaler från varandra. Systemet är tänkt att flyga på ett av ESAs flaggskeppsprojekt: teleskopet Darwin. Målet med Darwin är att hitta jordliknande planeter i andra delar av universum.

– Formationsflygning är absolut nödvändig för att kunna genomföra Darwinprojektet. ESA och Alcatel anser att Prisma erbjuder ett perfekt tillfälle att testa formationssensorerna i rymden, säger Staffan Persson.

Hur kommer då Prisma att se ut? Systemet finns än så länge bara på ritbordet, men det går att få en uppfattning av det ändå. Den större av de två satelliterna kallas för modersatelliten. det är den som ska kunna manövrera och testa formationsflygning och rendez vous-manövrar i förhållande till den mindre dottersatelliten. Dottersatelliten kommer att ligga konstant i sin bana runt jorden. De båda satelliterna tillsammans väger mindre än 200 kg.

– Vi hoppas att Prisma ska stärka den svenska rymdindustrin. Vi vill göra ett starkt svenskt avtryck i den europeiska rymdverksamheten, säger Christer Nilsson.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.