Sveriges fjärde Rymdforum

Rymdforum arrangerades för fjärde gången, denna gång i Stockholm.
17 november 2009

Den 11 november samlades representanter för Rymdsverige och andra rymdintresserade i Stockholm för den fjärde upplagan av Rymdforum.

En bit över hundratalet personer hälsades av föreningen Rymdforums ordförande Lars Eliasson välkomna till konferensanläggningen Piperska muren på Kungsholmen i Stockholm. De fick lyssna på föredrag från rymdindustrin, svenska rymdforskare och från användare av rymddata.

Till de senare hörde bland annat en representant från Rikspolisstyrelsen som tillsammans med en representant från Länsstyrelsen i Uppsala berättade om ett pilotprojekt där man utvärderade hur man kan använda satellitdata för att komma åt miljöbrottslingar. Där fanns också Kustbevakningen som pratade om hur de använder radardata från satelliter för att spåra oljeutsläpp.

Spännande föredrag höll också Mark Pearce, astropartikelfysiker från KTH som jagar universums svårfångade mörka materia med satellit- och ballonginstrument, och ESA:s Göran Pilbratt som underhöll deltagarna på Rymdforum med en mycket engagerande presentation av de under året uppsända satelliterna Herschel och Planck.

Rymdstyrelsen nytillträdde generaldirektör Olle Norberg berättade om Rymdstyrelsens syn på framtiden, Sveriges "Mars-astronaut" Ella Carlsson berättade att det svenska försvaret nu på allvar börjar utvärdera rymdstöd för att bland annat hjälpa personal på utlandsuppdrag att kommunicera och för att ge information för krishantering. Dessutom berättade Cecilia Hertz från Umbilical Design om ESA:s National Technology Transfer Initiative som de deltar i, och Michel Doubovick från Arianespace berättade om europeiska bärraketer.

Även Sveriges ESA-astronaut – och numera meste rymdpromeneraren bland ESA:s astronauter – Christer Fuglesang var där och berättade om sin senaste rymdresa.

Inte längre beroende av ilskna grannar

Kustbevakningen använder satelliter för att spåra oljeutsläpp.

Dagens satelliter tar så bra bilder att det nu är möjligt att använda dem för att fånga miljöbovar. Det berättade Henrik Forssblad från Rikspolisstyrelsen och Jonas Nilsson från Länsstyrelsen i Uppsala om. De har varit inblandade i att utvärdera ett system som ska ge nya verktyg till de myndigheter som övervakar miljöbrott, och som i förlängningen ska leda till att polisen kan agera.

Brotten det handlar om är bland annat otillåtna muddringar och brott mot strandskyddet. Men det kan även handla om andra brott, som otillåtna eller för stora grustäkter. Projektet har i första hand riktat in sig på otillåtna muddringar och brott mot strandskyddet i känsliga områden. Bland annat har polisen genom projektet kunnat åtala och fälla personer som byggt bryggor och båthus utan tillstånd.

Henrik Forssblad och Jonas Nilsson hoppas att projektet ska leda till att det ganska snart ska finnas ett färdigpaketerat verktyg för i första hand Länsstyrelserna att använda i sin miljöövervakning.

– Tidigare har det varit nästan omöjligt att spåra den här typen av brott, sa Henrik Forssblad. Man var tvungen att lita på någon ilsken granne för att upptäcka brotten. Nu kan vi se dem själva.

Projektet är finansierat av Rymdstyrelsen och använder bilder från SPOT-satelliterna, som Sverige medverkar i.

Kallast i universum

Lars Eliasson är nytillträdd ordförande för föreningen Rymdforum.

Tidigare i år sände ESA upp satelliterna Herschel och Planck. När båda efter diverse systemtester börjat leverera data så smått drog Göran Pilbratt och hans kollegor vid ESA:s forsknings- och teknikcentrum i Holländska Nordwijk en stor kollektiv suck av lättnad.

– Det går inte att testa satelliterna fullt ut på marken så därför är man lite nervös innan man ser att allt faktiskt fungerar, sa Göran Pilbratt till åhörarna på Rymdforum.

Han har särskild anledning att vara nöjd, eftersom han är den vetenskaplige ledaren för Herschel.

Båda satelliterna kräver extrem kyla för att fungera. Herschels detektorer sitter i en så kallad kryostat, en sorts seriekopplat seriekylskåp, som kyler detektorerna till 2 grader över den absoluta nollpunkten. Detta gör ändå Herschel till smått tropisk jämfört med Planck. Den är kyld ner till 100 millikelvin, alltså 0,1 grader över den absoluta nollpunkten!

– Det betyder att Planck är den kallaste platsen vi känner till i Universum, berättade Göran Pilbratt.

Herschel är ett teleskop som i det infraröda området ska studera stjärnors födelse, galaxbildning, ytor på solsystemets himlakroppar och allmänt kemi i universum. Herschel används som ett vanligt teleskop dit forskare får vända sig med förslag på projekt, och om projekten är tillräckligt vetenskapligt intressanta kan forskarna få tid för sina observationer. Planck drivs annorlunda. Under ett halvår studerar satelliten hela himlasfären för att mäta ojämnheterna i den kosmiska bakgrundsstrålningen. En särskild grupp på ESA analyserar data allt eftersom och publicerar resultat med jämna mellanrum. Efter en tid kommer data från Planck sedan att släppas fritt.

Rymdforum

Föreningen Rymdforum Sverige har elva medlemmar: Rymdstyrelsen, Rymdbolaget, Institutet för rymdfysik, Volvo Aero Corporation, RUAG space AB, Progressum, Kiruna kommun, Trollhättans Stad, Svenska Rymdforskares Samarbetsgrupp (SRS), Lantmäteriet och ÅAC Microtec.

Föreningen har funnits sedan 2002 och har som syfte att sprida kunskap om svensk rymdverksamhet och öka informationsflödet mellan olika aktörer i rymdbranschen. Föreningen anordnar ett Rymdforum vartannat år där industri, forskare, beslutsfattare, användare av rymdteknik, media och allmänheten kan träffas och lyssna på vad som händer i rymdbranschen. Detta fjärde Rymdforum arrangerades i Stockholm, Rymdforum 2005 hölls i Trollhättan, medan det första liksom det tredje gick av stapeln i Sveriges mesta rymdstad, Kiruna.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.