Vägen mot stjärnorna – hur blir man astronaut?

Den som blir utvald till att bli ESA-astronaut har verkligen utmärkt sig. Senast det begav sig ansökte 22 000 förhoppningsfulla kvinnor och män från Europa de utlysta tjänsterna. Men det finns bara drygt tio ESA-astronauter. En av dem är den svenske fysikern Christer Fuglesang. Rymdstyrelsens förra generaldirektör och professorn i rymdfysik Kerstin Fredga minns ansökningsprocessen i Sverige:

– Vi annonserade och valde sedan ut fem kandidater, varav då en var Christer. Av dessa fem valde ESA ut Christer. Men vi gjorde det första urvalet eftersom vi i Sverige har större möjlighet att bedöma svenska meriter och vilka ansökningar som inte var seriösa, säger Kerstin Fredga.

Men vem kan egentligen bli astronaut? Ja, ESA:s rymdflygare kan grovt delas in i två kategorier: de med flygbakgrund och de med forskningsbakgrund. Ungefär hälften har tidigare varit piloter. Den andra hälften har akademisk bakgrund, vanligtvis inom fysik, men även inom till exempel medicin.

– Christer Fuglesang har disputerat i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet och är även docent sedan 1991, berättar Kerstin Fredga.

– Det är viktigt att det finns astronauter med en vetenskaplig bakgrund. Det vetenskapliga förhållningssättet är värdefullt i astronautsammanhang, till exempel för att utveckla, tolka och reparera experimenten ombord på rymdstationen, säger Kerstin Fredga.

De personliga egenskaperna är också viktiga för den som vill bli astronaut. Man får inte vara längre än 1,90 och inte kortare än 1,53 för att få plats i trånga rymdkapslar och för att dräkterna ska passa. Man ska också vara fullt frisk och vara i god fysisk form. Dessutom ska man vara i god psykisk form. Det innebär till exempel hög koncentrationsförmåga, stark motivation, flexibilitet, gruppkänsla, låg aggressivitet och känslomässig stabilitet.

– Särskilt den psykiska stabiliteten är viktig. Den är svårare att mäta än de fysiska kraven, men det kommer fram i intervjuerna, kommenterar Kerstin Fredga.

När en kandidat väl har blivit antagen till den europeiska astronautkåren börjar träningen inför rymduppdragen. Och väntan på den första rymdresan kan bli lång – Christer Fuglesang har till exempel väntat fjorton år på sitt uppdrag.

Astronauterna tränar sina fysiska och psykiska förmågor. De lär sig nya färdigheter och förkovrar sig inom sitt eget fack, till exempel genom att fortsätta med sin forskning. De är också ett slags ambassadörer för rymdverksamheten. Då reser de runt i världen och föreläser och svarar på frågor.

– Christer Fuglesang har varit en fantastisk ambassadör både för rymdverksamheten och för Sverige. Han är alltid professionell och vänlig, säger Kerstin Fredga.

Inget datum är spikat för någon ny ansökningsomgång till ESA:s astronautkår. Men den intresserade bör hålla ögon och öron öppna, för någon gång måste ESA rekrytera fler astronauter. Under väntetiden är det bara att skaffa sig rätt meriter och hoppas på att de står sig i den hårda konkurrensen.