Världens största teleskop invigt i Onsala

Måndag den 26 september invigde forskningsminister Jan Björklund Onsala rymdobservatoriums nya teleskop. Teleskopet är det största som har byggts i Sverige på 35 år, och en del av LOFAR, världens största radioteleskop. LOFAR ska kartlägga radiosignaler från miljarder ljusår bort i rymden och ge svar på varför vårt universum ser ut som det gör.

Teleskopet är ett nytt slags radioteleskop som endast ser radiovågor med långa våglängder och alltså låga frekvenser, därav namnet LOFAR – Low frequency array eller lågfrekvens-uppställning.

Istället för att fånga signaler från enskilda radiokällor bevakar LOFAR stora områden på himlen kontinuerligt. LOFAR är känsligare för de längsta radiovågorna än något annat teleskop. Teleskopet kan se miljarder ljusår ut i rymden, tillbaka till tiden innan de första stjärnorna tändes några hundra miljoner år efter Big Bang.

Precis som ESA:s Herschel-telskop är LOFAR ett nytt, tekniskt avancerat europeiskt instrument som kommer att flytta fram rymdforskningens gränser. Medan LOFAR är världens största radioteleskop så är Herschel världens största rymdteleskop, byggt för studier i det långvågiga infraröda området och submillimeterområdet.

Enorma mängder data

De 192 nya radioantennerna på Onsalas station kan tyckas oansenliga. Men signalerna som samlas in här länkas samman med signaler från 47 liknande enheter över hela Europa via internet till en central superdator i Nederländerna.

Mängden data som skjutsas in är enorm. Det motsvarar mer än 7 000 dvd-filmer per dygn bara från den svenska stationen. Superdatorer med smart mjukvara skapar sedan bilder av signalerna på ett unikt sätt. Det gör att LOFAR-systemet fungerar som ett enda teleskop med en diameter på 1 300 kilometer.

Denna tekniska del av LOFAR kan ge spinn off-effekter som får betydelse för vår förmåga att hantera stora datamängder.

– Rymdforskning är också avgörande för vår förståelse av hur jorden och klimatet fungerar. Den ger alltid stora spin-off-effekter, inte minst internationella anläggningar som LOFAR. De gynnar samverkan över gränser, både vetenskapligt och kulturellt, säger Karin Markides, Chalmers rektor.

Längre bort och längre bakåt i tiden

Hans Olofsson är föreståndare för Onsala rymdobservatorium och professor vid Chalmers.

– För oss astronomer innebär LOFAR att vi nu kan se så långt ut i universum att vi kan studera universums tidiga historia. Vi vill upptäcka spår av de vätgasmoln som fyllde universum för 13 miljarder år sedan och ta reda på varför dagens universum ser ut som det gör.

LOFAR väntas kunna upptäcka helt nya typer av himlakroppar. Det kommer att kunna undersöka områden runt svarta hål, hitta extrema galaxer och pulsarer, och leta efter planeter runt andra stjärnor.

– Onsala rymdobservatorium har alltid varit ett framstående centrum för radioastronomisk forskning. Nu blir det en del av världens mest spännande radioteleskop. I framtiden kommer vi att utveckla tekniken som gör LOFAR banbrytande för att bygga nästa generations teleskop, säger René Vermeulen vid Astron, Nederländernas nationella astronomiska institut och chef för det internationella LOFAR-teleskopet.

Deltar i många internationella projekt

LOFAR-samarbetet är ett av många exempel på Onsala rymdobservatoriums ökande medverkan i internationella projekt.

Onsala var involverat i utvecklingen av ESA:s Herschelteleskop. Gruppen som Onsalas experter var med i byggde ett noggrant mätsystem för ett av Herschels instrument, och observatoriet har spelat en aktiv roll i den vetenskapliga planeringen för Herschel. Nu används Herschelteleskopet av astronomer vid observatoriet och Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers.

Chalmers har också deltagit som en av tre parter i submillimeterteleskopet Apex i Chile, som nyligen upptäckten av väteperoxid i rymden. I vintras levererade Chalmers ultrakänsliga mottagare till Alma-observatoriet, världens största astronomiprojekt som nu byggs i Atacamaöknen i Chile. Observatoriet deltar också i planeringen för det framtida radioobservatoriet SKA, Square kilometre array. Det är tänkt att byggas i Australien eller Sydafrika, och där ska LOFAR:s tekniksprång tas ett steg längre. SKA är ett jätteprojekt som förväntas ge svar på frågor om liv i rymden.

Onsala nationell anläggning

Onsala rymdobservatorium grundades 1949 och leddes i tre decennier av professor Olof Rydbeck. Det har bidragit i forskningsfronten inom radioastronomin sedan starten, både när det gäller tolkning av observationer och den bakomliggande teknikutvecklingen. Sedan 1990 har observatoriet ett nationellt ansvar för radioastronomi. Det finansieras av Vetenskapsrådet och drivs av Chalmers.