Vintergatan på kollisionskurs med Andromeda

Andromeda
22 maj 2007

Vår galax, Vintergatan, har fått sina dagar räknade. Om ett par miljarder år kommer en utdragen kollision med Andromeda-galaxen att leda till Vintergatans undergång och skapandet av en ny jättegalax.

Om fem miljarder år finns inte Vintergatan mer. Det pekar beräkningar som astronomerna T.J. Cox och Avi Loeb vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics gjort.

Kollisionen kommer att ta sin början om i runda slängar 2 miljarder år, då Vintergatan och Andromeda passerar så nära varandra att de drar sönder varandras prydliga spiralarmar. Tre miljarder år senare har de två galaxerna smält samman till en enda jättegalax.

När de simulerade kollisionen använde Cox och Loeb ett program som räknade med 2,6 miljoner partiklar och den mörka materia som antas genomsyra galaxerna.

– Men det är svårt att säga hur stor den sammansmälta galaxen blir, säger Nils Bergvall, astronom vid Uppsala universitet med galaxer som arbetsfält. Ibland bildas "svansar" som är kanske 10 gånger större än den ursprungliga galaxen. Dessa strukturer kan överleva i flera miljarder år. Men om man tänker på själva centralpartiet så brukar de flesta simuleringar visa att det sväller upp något men inte så mycket, kanske till det dubbla ungefär.

Gruppens värstingar

Gaia satellite
Gaia satellite

Kollisionen med Andromeda kommer givetvis att stöka till lite. Solen cirklar idag runt ungefär 25 000 ljusår från Vintergatans centrum, och går ett varv på ungefär 250 miljoner år. Vintergatan själv är 100 000 ljusår från kant till kant. Cox och Loeb menar att det är ganska sannolikt att solen får flytta längre ut i de galaktiska förorterna efter sammanslagningen. Sannolikheten är två på tre att solen hamnar åtminstone 65 000 ljusår från den nya galaxens centrum.

Det finns också en liten chans att solen byter galax vid en av de inledande manövrerna, och att eventuella innevånare på jorden då skulle kunna se den sargade Vintergatan fylla himlen innan den slutliga sammanslagningen.

Vintergatan och Andromeda-galaxen är de två tungviktarna i vår lokala galaxgrupp. De två tävlar om titeln. Det råder ingen tvekan om att Andromeda innehåller fler stjärnor. Men på senare år har det visat sig att Vintergatan kanske innehåller mer mörk materia, och alltså skulle kunna vara tyngre.

Cox har döpt den sammanslagna galaxen till Milkomeda, efter det engelska ordet för Vintergatan, Milky Way, och Andromeda. Milkomeda kommer inte att bli en tjusig spiral som Vintergatan och Andromeda, utan kommer att vara en elliptisk blob.

ESA-satellit ska ge exaktare data

Exakt vad som händer under kollisionen är dock givetvis osäkert. Bland annat beror det på vilken hastighet Andromeda-galaxen har sidledes jämfört med Vintergatan. Den hastigheten har aldrig mätts direkt.

Astronomerna hoppas dock kunna ändra på det när ESA om några år skickar upp satelliten Gaia, något som preliminärt ska ske 2011. Gaia ska kartlägga positionerna för en miljard stjärnor med en aldrig tidigare skådad noggrannhet. Kanske kan Gaia då också för första gången se hur mycket Andromeda rör sig sidledes.

Kaos och kalabalik

Diagram
Diagram

Eftersom detta kommer att inträffa medan solen fortfarande relativt lugnt och stilla genomlever sin medelålder skulle våra ättlingar kunna få vara med om händelsen. Kollisionen kan leda till en så kallad "starburst" – en kort period av våldsam stjärnbildning. Det skulle göra att våra eventuella ättlingar skulle kunna få en betydligt mer sprakande stjärnhimmel än vi har. Sprakande i flera betydelser, eftersom frekvensen av supernovor också skulle gå upp enormt.

Givetvis skulle en sådan monumental händelse kunna sätta vidare spår, i galaxernas grannar i den lokala galaxgruppen. Hur det påverkar den lokala gruppen beror dock på hur våldsam sammansmältningen blir.

– Vi ser av simuleringen att det kommer att kastas ut material mellan galaxerna i lokala gruppen, berättar Nils Bergvall. Denna gas som kastas ut kan komma att påverka gas i dvärggalaxerna i gruppen så att den pressas ur dem eller triggar stjärnbildning. Ur de lösryckta gasmolnen kan det också bildas nya dvärggalaxer i den lokala gruppen.

En konsekvens av sammansmältningen kan bli ett mera massivt svart hål i centrum av den nya galaxen. Det kan med sitt strålningsfält också påverka omgivningen så att stjärnbildningen bromsas i grannskapet.

– Så det finns både positiva och negativa "feedback-effekter". Den kemiska utvecklingen kommer förstås att påverkas av supernova-vindarna.

Det går att titta på en animation av kollisionen på Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=dJRc37D2ZZY&mode=related&search=

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.