ESA:s svenske astronaut Christer Fuglesang äntligen ute i rymden

10 december 2006

ESA PR 44-2006. Christer Fuglesang sändes i natt ut i rymden ombord på NASAs rymdskyttel Discovery på ett uppdrag där astronauterna ska fortsätta att bygga den internationella rymdstationen (ISS) och dessutom föra hem en annan ESA-astronaut till jorden, Thomas Reiter, som har arbetat på den kretsande rymdstationen i fem månader.

Färden STS-116 inleddes på kvällen den 9 december, när Discovery lyfte från Kennedy Space Center i Cape Canaveral, Florida, kl. 20:47 lokal tid (02:47 den 10 december svensk tid). Detta var den första kvällsuppsändningen av en rymdskyttel sedan de började användas igen efter Columbiaolyckan. Discovery gick helt enligt planerna in i en jordnära omloppsbana efter att raketmotorerna brunnit i ungefär 8 minuter. Ombord på rymdskytteln finns en besättning på sju personer, däribland en ESA-astronaut, nämligen svensken Christer Fuglesang.

De första fem timmarna av färden ägnas åt att konfigurera Discovery för de olika aktiviteterna i omloppsbana, innan det sedan är dags för den första sömnperioden. Under skyttelns första hela dag i rymden kommer besättningen att genomföra en serie inspektioner för att kontrollera att Discovery inte har skadats på något sätt under uppsändningen. Därefter styrs skytteln till sitt möte med rymdstationen. Dockningen ska enligt planerna äga rum natten till 11 december kl. 23:05 svensk tid.

Ombord på ISS tas Fuglesang emot av sin kollega ESA-astronauten Thomas Reiter från Tyskland, som har tjänstgjort som färdingenjör i ISS permanenta besättning sedan han kom dit den 6 juli – också ombord på Discovery.

STS-116 är den fjärde skyttelflygningen sedan skyttlarna åter togs i bruk förra året och den andra färden till ISS. Den ska leverera ett nytt segment till rymdstationens fackverk liksom även förnödenheter, utrustning och diverse last för forskningsändamål, bl.a. extra sköldpaneler som ska skydda den ryska servicemodulen Zvezda mot mikrometeoriter och rymdskrot. Besättningen ska också genomföra en stor omkoppling av stationens energiförsörjning och temperaturkontroll, då de kopplar in en ny uppsättning solpaneler och radiatorer, som levererades av rymdskytteln Atlantis i september.

Förste svensken i rymden

Fuglesang during suiting up
Christer Fuglesang

Christer Fuglesang är ursprungligen fysiker med inriktning mot partikelfysik och utvaldes i maj 1992 att ingå i ESA:s astronautkår vid det europeiska astronautcentret i Köln. STS-116 blir hans första rymdfärd.

År 1995 fungerade han som reserv för Thomas Reiter under det 179 dagar långa Euromir 95-uppdraget. Efter utbildning i både USA och Ryssland kvalificerade han sig som uppdragsspecialist för NASA i april 1998 och erhöll certifikat som rysk “återfärdsbefälhavare för Soyuz” i oktober samma år. Det sistnämnda innebär att han även är kvalificerad att föra befälet på den ryska Soyuzkapseln när den återvänder från rymden.

Fuglesangs nu aktuella 12-dagarsuppdrag i rymden har döpts till “Celsius” för att hylla den berömde svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som inte bara uppfann den internationella temperaturskala som bär hans namn utan även gjorde en lång rad observationer av norrskenet och deltog i en expedition till Tornedalen, där man gjorde mätningar som bekräftade Newtons teori att jorden är tillplattad vid polerna.

Mekaniker, elektriker, värmeingenjör …

Christer Fuglesang kommer att tillbringa en vecka ombord på ISS och ska delta i två av de tre rymdpromenader som behövs för monteringsarbetena på ISS.

På 12 december, lämnar han stationen tillsammans med NASA-astronauten Robert Curbeam för en sextimmars rymdpromenad. De ska då installera ett nytt fackverkssegment, som gör att man nästa sommar kan flytta de ursprungliga solpanelerna från taket av Destiny-modulen till babordänden av stationens fackverk. Fuglesang och Curbeam gör sedan ännu en sextimmars rymdpromenad på 14 december. De ska då utföra den komplicerade uppgiften att koppla in de nya solpanelerna och radiatorerna, som är monterade på ett fackverkssegment som levererades i september, till stationens energiförsörjning och temperaturkontrollsystem.

“Christer deltar i ett uppdrag som är mycket viktigt för att utveckla stationens möjligheter”, förklarar Daniel Sacotte, ESA:s chef för bemannade rymdfärder. ”Ihopmonteringen av stationen går nu vidare, och den här omkonfigurationen och ökningen av energiresurserna är ett viktigt steg för att förbereda ISS för att flyga med Europas två viktigaste bidrag till den internationella satsningen: fraktfarkosten ATV och Columbus-laboratoriet, som båda ska skickas under 2007”.

… men även forskare och idrottsman

ALTEA helmet
Christer Fuglesang ALTEA

Utöver dessa “utomhusaktiviteter” ska Fuglesang genomföra en serie experiment som planerats av europeiska forskare för att bedöma vilken effekt den kosmiska strålningen har på människokroppen, ett område som är oerhört betydelsefullt för att förbereda framtida, långvariga färder bortom en omloppsbana runt jorden.

I ALTEA-experimenten kommer Fuglesang att undersöka vilka effekter strålningen har på hjärnans funktion, genom att spåra hur strålningen går genom hjärnan och samtidigt övervaka hjärnaktiviteten. I ett annat experiment, Chromosome 2, kommer han att studera hur strålningen påverkar människans gener. Precis som Thomas Reiter har gjort sedan han kom ombord på ISS i juli, kommer även Christer Fuglesang att bära en European Crew Personal Dosimeter (EuPCD) som mäter den ackumulerade strålningsdos som han utsätts för under flygningen.

Dessutom kommer Fuglesang att genomföra en del demonstrationer för utbildningsändamål som också har med strålningen i rymden att göra. Som tidigare svensk frisbeemästare kommer han också att försöka slå det gällande rekordet för den maximala tid som en frisbee kunnat hållas i luften – vilket rimligen blir en enkel uppgift på ett ställe med mikrogravitation.

Discovery kommer att kopplas loss från ISS nästa 18 december, med både Christer Fuglesang och Thomas Reiter ombord. Innan de återvänder till jorden kommer Christer Fuglesang även att ansvara för att släppa iväg tre amerikanska nanosatelliter från skyttelns lastutrymme.

Landningen på Cape Canaverals skyttellandningsbana är planerad till 21 december på kvällen (21:36 svensk tid).

Ytterligare information till medierna lämnas av:

ESA Media Relations Office
Tel: +33(0)1 53 69 7155
Fax: +33(0)1 53 69 7690

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.