ISS studerar älvornas dans
ESA har givit klartecken för att använda den internationella rymdstationen ISS för att studera de mystiska, enorma blixtfenomen i jordens övre atmosfär som ibland kallas för älvor och röda feer.
Den Europeiska rymdorganisationen har godkänt ett danskt instrumentpaket för ISS som ett så kallat Fas B-projekt. Det betyder dock inte nödvändigtvis att instrumenten faktiskt får flyga.
Skulle man besluta att skicka upp instrumenten så innebär de en fortsättning på tidigare projekt där man använt rymdstationen för att studera jätteblixtarna. Den franske ESA-astronauten Claudie Haigneré hade 2001 med sig mikrokameror för att fånga dem, precis som hennes belgiske kollega Frank de Winne året efter, Pedro Duque under det spanska Cervantes-uppdraget 2003 och den nederländske ESA-astronauten André Kuipers 2004.
Den nya fasen startar i början av 2007 och ska fortsätta i 18 månader. De slutliga specifikationerna ska bestämmas och man ska bygga och testa prototyper.
Paketet går under namnet Atmosphere-Space Interactions Monitor (ASIM). Huvudkomponenterna i paketet är kameror som ska kunna fotografera de enorma urladdningarna.
Blixtarna syns normalt inte från jorden eftersom de döljs av molnen. Blixtarna täcker enorma områden i den övre atmosfären och är ofta färgglada – därav namnen 'älvor' och 'röda feer'.
– Vi vill ta reda på vad som orsakar dessa enorma blixturladdningar och hur ofta de förekommer, säger Torben Neubert, som ansvarar för projektet på Danmarks rymdcentrum.
De elektriska utbrotten har eventuellt en negativ inverkan på atmosfärens ozon, vilket i sin tur kan påverka jordens klimat.
– Vi måste lära oss mer om de naturliga processer som påverkar klimatet för att kunna bestämma hur människan påverkar, förklarar Torben Neubert.
Forskare från Danmarks rymdcentrum har tidigare studerat blixtarna med hjälp av kameror utplacerade på bergstoppar på Korsika och i Pyrenéerna. Ibland lyckas kamerorna fånga en blixt från ett lågt liggande åskmoln.
– ISS har en lämplig bana för att studera just detta fenomen. Banan är låg – 370-460 kilometer – och ligger nära ekvatorn. Detta gör att vi kontinuerligt kan observera de enorma åskvädersområdena nära ekvatorn, och följaktligen även en stor del av de blixtar som uppstår i dessa områden. Detta ökar dramatiskt våra möjligheter att fånga dessa fantastiska fenomen, säger Torben Neubert.
Projektet ska drivas av ett konsortium som består av danska företag, det danska Rymdcentrumet, Danmarks tekniska universitet, universitetet i Bergen och universitetet i Valencia. Målet är att skicka upp instrumenten till ISS 2010 eller 2011.
