ESA title
Göran Pilbratt berättade att han inte riktigt kunde fatta att Herschel var på startplattan medan han pratade
Agency

Svenskar pratade om "sina" satelliter

13/05/2009 365 views 0 likes
ESA / Space in Member States / Sweden

ESA:s vetenskaplige chef för Herschel-satelliten Göran Pilbratt var på Vetenskapsfestivalen i Göteborg för att prata om sitt skötebarn sedan nästan 20 år. Pilbratt hade sällskap med Malcolm Fridlund, som är högste vetenskapligt ansvarige på ESA för en annan satellit med stort ESA-engagemang, den franska Corot, som redan lämnat mängder av häpnadsväckande data.

Tillsammans lockade de en stor publik till Handelshögskolans Malmstensal den 5 maj. Intresserade fick en andra chans att höra Malcolm Fridlund den 10 maj, men då hade Göran Pilbratt fullt upp med den nära förestående uppsändningen av Herschel.

När Göran Pilbratt berättade om Herschel och dess resekamrat Planck under Vetenskapsfestivalen så stod de båda satelliterna på startplattan på den europeiska rymdbasen i Kourou, Franska Guyana. Torsdagen den 14 maj är det meningen att de ska stiga till väders. Då kommer Göran Pilbratt att se hur sista fasen av ett för honom nära 20-årigt heltidsprojekt går in i sin absolut sista fas.

– Det ska givetvis bli enormt spännande!, sade han på klingande göteborgska. Men jag kan nog inte riktigt föreställa mig hur det kommer att kännas.

Det kommer att ta några månader innan forskarna börjar få sina hett efterlängtade data från Herschel, men för Göran Pilbratt är det den första timmen som är de riktigt pirriga.

– Går allt bra då så korkar vi upp skumpan! Sedan får vi börja beta av den långa listan med kontroller.

Varför blir det stjärnor?

Vetenskapsfestivalen är Sveriges största populärvetenskapliga evenemang
Vetenskapsfestivalen är Sveriges största populärvetenskapliga evenemang

Herschel är ett teleskop som ska observera i den infraröda delen av spektrumet, och är en på många sätt imponerande satellit. Herschel har den största spegel som någonsin skickats upp i rymden. Herschel ska också titta i ett våglängdsområde som fram tills nu är relativt sett nästan outforskat. Det gör att astronomerna väntar sig att satelliten ska visa saker de aldrig sett förut, bland annat de tidiga stadierna av stjärnbildningen.

– I stora delar av den processen är kalla interstellära moln inblandade. Vi vill veta vad som händer inne i de här molnen. Varför blir det stjärnor av vissa men inte av andra? Vad är det som avgör om ett moln producerar stora stjärnor eller små?

Stjärnbildningen är Görans Pilbratts huvudintresse, men Herschel ska också titta på andra kalla företeelser i rymden, som hur galaxer bildades i det tidiga universum och ytor och atmosfärer på kalla kroppar i vårt eget solsystem. Herschel kommer också att kunna studera molekylkemin i universum på ett helt annat sätt än tidigare instrument.

Planck ska svara på fundamentala frågor

IR-teleskopet Herschel delar startraket med Planck
IR-teleskopet Herschel delar startraket med Planck

Göran Pilbratt berättade även om Planck-satelliten, som delar startraket med Herschel och ska ligga i en liknande bana 1,5 miljoner kilometer från jorden. Planck ska kartlägga den kosmiska bakgrundsstrålningen och kommer att kunna se mindre detaljer och mäta variationer betydligt noggrannare än tidigare satelliter. Målet att ge en bild av hur det tidiga universums mikroskopiska ojämnheter kunde leda till de galaxer som fyllt universum under större delen av dess existens.

Planck kommer bland annat att mäta universums krökning och kommer att kunna se spår av kosmiska strängar och andra så kallade topologiska defekter i universum. Planck kommer också att hjälpa till att kasta ljus över den mörka materia som verkar dominera universums innehåll av partiklar.

Ny planet av järn och sten

Den information Herschel kommer att ge om hur stjärnor bildas är viktig även för frågan hur planeter bildas. På detta område kommer Herschel att komplettera den kunskap astronomerna redan står upp över öronen i från Corot.

Corot spårar planeter runt andra stjärnor, så kallade exoplaneter, genom att se den mikroskopiska försvagningen av stjärnans ljus när planeten passerar framför skivan.

Exoplaneter är i sig ingen nyhet, även om det bara är 14 år sedan den första hittades. Men före Corot var alla Jupiter-liknande – många tämligen bisarra förvisso, men dock – medan Corot faktiskt hittat en planet som är mer lik jorden till sin komposition än var Mars är.

– Vi vet nu att den har 5,9 gånger jordens massa, samma densitet och 60 procent större diameter.

I jämförelse har Mars 1/10 av jordens massa, 2/3 av densiteten och lite drygt hälften av jordens diameter.

– Det är alltså helt klart en planet av sten och metall, som jorden. Sedan är den 2 000 grader varm, så den är inte så trevlig att vara på. Men det är en annan femma, sade han och log.

Malcolm Fridlund och hans kollegor hoppas att detta bara är den första i en rad jordliknande planeter som Corot hittar.

Många stjärnor är "konstiga"

Herschel och Planck stod under Vetenskapsfestivalen redo på startplattan på den europeiska rymdbasen i Kourou, Franska Guyana
Herschel och Planck stod under Vetenskapsfestivalen redo på startplattan på den europeiska rymdbasen i Kourou, Franska Guyana

Genom att observera förändringar i ljusstyrka på hundratusendelar eller mindre ger också Corot oerhört betydelsefull information om själva stjärnorna. Bland annat har Corot upptäckt att alla stjärnor varierar långt mer än vad astronomerna hade förutspått.

– Corot har upptäckt att i princip alla stjärnor varierar!, berättade Malcolm Fridlund. Vissa stjärnor har exempelvis väldigt, väldigt mycket fläckar. Överhuvud taget verkar många stjärnor "konstiga". Är det så? Eller är det solen som är konstig som är så stabil?

Vad medför det i så fall för frågan om liv och intelligens i universum? Det är frågor som forskarna brottas med, och Corot har alltså rört om ordentligt i den grytan.

Bättre kunskaper om andra stjärnor gör också att vi bättre kan förstå vår egen stjärna, solen. Just solfläckar exempelvis påverkar solens totala utstrålning, som inte behöver variera mycket för att det ska påverka förutsättningarna för livet på jorden.

Då var katastrofen nära

Malcolm Fridlund delade även med sig av en hisnande episod from Corots allra första tid.

– De första sakerna vi såg när vi startade Corot var "UFO:s", gamla utbrända raketsteg och så. Bland annat kunde vi konstatera att Corot passerat mindre än 150 METER från ett 30 centimeters stycke från en söndersprängd kinesisk satellit. Det var jag och en ansvarig till som kunde konstatera det här. Vi berättade inte för någon annan ...