ESA title
Agency

Kiruna åker till månen på indisk satellit

29/09/2008 933 views 0 likes
ESA / Space in Member States / Sweden

När Indiens första månmission lyfter om en månad finns det svenska instrumentet SARA med ombord. Som första instrument någonsin ska SARA undersöka energirika atomer som solvinden sliter loss från månytan. De svenska forskarna hoppas även få ny spännande information om magnetiska områden på månytan.

I slutet av oktober lyfter den första indiska månmissionen, Chandrayaan-1, från Satish Dhawan Space Center i indiska Sriharikota i toppen på en indisk bärraket. Ombord på Chandrayaan – sanskrit för månfarkost – sitter sex indiska instrument och sex instrument som internationella samarbetspartners bidragit med. Ett av dessa är SARA, Sub-keV Atom Reflecting Analyzer, som designats och byggts av Institutet för rymdfysik i Kiruna. SARA består av två delinstrument. Det ena är en detektor för energirika neutrala atomer, CENA, och det andra är en solvindsmätare, SWIM.

Tvillinginstrument på BepiColombo

SARA har byggts av Institutet för Rymdfysik i Kiruna och består av de två delinstrumenten CENA och SWIM.
SARA har byggts av Institutet för Rymdfysik i Kiruna och består av de två delinstrumenten CENA och SWIM.

Instrumentet liknar mycket det instrument som IRF i början av nästa decennium kommer att skicka till Merkurius på BepiColombo, som är ett samarbete mellan ESA och den japanska rymdorganisationen JAXA.

– Månen och Merkurius är rätt lika, säger Mats Holmström på IRF i Kiruna. Båda har en väldigt tunn atmosfär, så solvinden kan samverka direkt med ytan. När solvinden träffar ytan så kastas neutrala atomer upp som vi hoppas kunna mäta och därigenom lära oss mer om ytans sammansättning.

Mats Holmström är en av de forskare på IRF som leder IRF:s deltagande på Chandrayaan.

Solvindsmätaren SWIN ska hålla reda på hur intensiv solvinden som träffar månytan är. Intensiteten är givetvis viktig att känna till för att förstå processerna som kastar upp atomer från ytan.

– Solvinden kan variera väldigt mycket, både i täthet och hastighet, säger Mats Holmström.

Ska söka minimagnetosfärer på månen

Det som Mats Holmström menar är den kanske intressantaste frågan som SARA kan komma att svara på är frågan om det finns "minimagnetosfärer" på månen.

På jorden fungerar jordens inre som en stor stavmagnet och omger hela planeten med ett magnetfält, en magnetosfär. Detta magnetfält skyddar atmosfären och jordytan för både solvind och kosmisk strålning. På månen finns ingen intern magnet. Men forskarna tror att det skulle kunna finnas magnetiska regioner på månens yta, magnetfält som är inpräntade i månens berggrund. Man vet från tidigare mätningar att det finns magnetiska anomalier.

– Man spekulerar i att de kan vara starka nog att hålla borta solvinden. Det skulle kunna vara intressant om man ska bygga baser på månen exempelvis. Om det finns sådana minimagnetosfärer som lokalt håller solvinden borta så kommer heller inte några neutrala atomer kastas upp. Det ska vi kunna se.

Första mätningen av sitt slag

Chandrayaan-1 kommer att ligga i en bana på 100 kilometers höjd över månytan.
Chandrayaan-1 kommer att ligga i en bana på 100 kilometers höjd över månytan.

Ingen har mätt energirika neutrala atomer vid månytan tidigare.

– Vi är först, säger Mats Holmström. Det kanske visar sig att det finns helt nya saker att upptäcka också. Det ska bli väldigt spännande!

Chandrayaans uppgift är att kartlägga ytan i hög upplösning och 3D, kartlägga distributionen av ett antal element och mineraler. Chandrayaan ska särskilt studera de områden vid månens poler som ständigt är i skugga, och söka efter is under månytan.

Dessa data är ytterligare pusselbitar i frågan om solsystemets tillblivelse, och i synnerhet frågan hur månen skapades.

Hela Chandrayaan-projektet är självklart också ett test för den indiska rymdorganisationen och ett tecken på att Indien på allvar vill sälla sig till de tunga rymdaktörerna.

Fyra europeiska instrument

Det svenskbyggda SARA-instrumentets två delinstrument CENA och SWIM delar plats på Chandrayaan-1.
Det svenskbyggda SARA-instrumentets två delinstrument CENA och SWIM delar plats på Chandrayaan-1.

SARA är det första samarbetsprojektet mellan IRF och ISRO, det indiska rymdforskningsinstitutet. Förutom Sverige och Indien, kommer vetenskapsmän från Japan och Schweiz att delta i SARA-projektet.

Förutom SARA deltar Europa i tre av de övriga fem icke-indiska instrumenten på Chandrayaan. ESA bidrar tillsammans med Rutherford Appleton laboratory i England och den indiska rymdorganisationen ISRO med en röntgenfluorescensspektrometern C1XS, som ska mäta hur mycket magnesium, aluminium, kisel, kalcium, titan och järn det finns på ytan, och också mäta solstrålningen. ESA bidrar också med den infraröda spektrometern SIR-2. Elektroniken som styr SIR-2 är konstruerad vid Institutet för fysik och teknologi vid Universitetet i Bergen. SIR-2 kommer även den att kartlägga förekomsten av mineraler på månytan. Det finns även ett bulgariskt instrument som ska mäta strålningsnivåerna runt månen.

Se mer på:

Chandrayaan-1.