ESA title
Christer Fuglesang förbereder sig inför uppdraget nästa år.
Agency

Får äntligen uppleva tyngdlöshet

30/09/2002 3617 views 0 likes
ESA / Space in Member States / Sweden

Många drömmer om att kunna flyga. Att uppleva tyngdlöshet i rymden är nog det närmaste man kan komma. Christer Fuglesang är en av de utvalda.

Christer Fuglesang tränar för fullt inför uppdraget nästa år. Allt ska stämma och vara inövat innan de beger sig iväg. De uppgifter besättningen ställs inför på den internationella rymdstationen ISS och på rymdfärjan ska då kännas som rutin. Det är också viktigt att Christer och hans kollegor lär känna varandra väl och därigenom bli samkörda.

– Mycket handlar om att få fram det bästa tillvägagångssättet. Det är när man provar att genomföra uppgifterna i simulationerna som vi upptäcker vad som fungerar och vad som inte fungerar, berättar Christer.

Mycket tid i bassängen

En av de uppgifter som Christer kommer att vara med om är rymdpromenaderna. Även dessa måste de öva på redan på jorden, men det går inte att iscensätta tyngdlösheten eller förutsättningarna i rymden fullt ut. I stället använder de sig av stora bassänger till rymdpromenadssimulationerna.

– Vi tränar i en bassäng som är 60 x 30 x 12 meter. I den finns en modell av rymdfärjan och delar av rymdstationen. Vi har ännu inte hunnit börja med träningen inför det här uppdraget, men det börjar snart. Jag har tidigare gjort ett tiotal simulationer i bassängen, säger Christer.

– Det är väl inte helt och hållet som tyngdlöshet på riktigt, men det är så nära vi kan komma tyngdlöshet på jorden. Vissa saker, som till exempel när man tappar något och det inte faller ner, är precis som i rymden.

Dräkten ett rymdskepp

Dräkterna som används vid rymdpromenaderna är en dyr historia. De kostar från ett par hundra tusen upp till en miljon. Ännu dyrare blir det när man ska ta fram en ny modell. Då kan kostnaden bli flera hundra miljoner kronor. Christer Fuglesang beskriver dräkten som ett minirymdskepp, som till och med har små raketer som kan användas om astronautens säkerhetslina lossnar. Dräkten måste vara lufttät eftersom det är ett vakuum utanför. Själva dräkten med astronauten inuti blir som en slags ballong.

– Dräkterna har inte förändrats så mycket genom åren. Men en sak som kommit till på senare år är att dräkterna numera innehåller värmeslingor i handskarna. Det är väldigt bra eftersom instrumenten som astronauterna håller i medan de arbetar under rymdpromenaderna är väldigt kalla. Så kalla att det känns igenom dräkten, berättar Christer.

Rymdpromenadräkten är tung. Den väger ungefär 100 kilo. Nasa:s rymddräkter skiljer från de ryska där allt, förutom handskarna, sitter ihop. På den ryska dräkten finns därför en lucka på baksidan där astronauten får krypa in. Nasa:s dräkt har däremot fyra delar. Först är det nederdelen som ser ut som ett par vadarstövlar med skor och byxor i ett. Därefter är det överdelen för överkropp och armar. Sist tas handskar och hjälm på.