Nu blommar det

Envisat är den största satellit som Europa någonsin utvecklat
30 juli 2008

ESA:s miljösatellit Envisat levererar bilder till bland annat SMHI som gör att myndigheten kan följa algsituationen i Östersjön. Tack vare det varma och lugna vädret ligger nu blommande blågrönalger i stora stråk över stora delar av Östersjön.

Med sommarens första riktiga högtryck kommer också algblomningen som ett brev på posten. Algerna ställer till problem för badande eftersom vissa av de blommande arterna är giftiga. Blir algblomningarna tillräckligt kraftiga uppmanar myndigheterna småbarn och hundar att låta bli att bada, och gärna vuxna också.

Egentligen är de "alger" som blommar inte alger i egentlig mening. De är en sorts bakterier, cyanobakterier, som likt alger och andra växter kan tillgodogöra sig solens strålar via fotosyntes. Cyanobakterierna kallas också blågrönalger. Men de är alltså inga alger.

SMHI driver en algrapporteringstjänst, där satellitdata från ESA:s miljösatellit Envisat levererar viktiga dataunderlag.

Mer fosfor i Östersjön

Envisats MERIS-instrument visar
Envisats MERIS-instrument visar hur blågrönalgerna sprider sig över Östersjön

Att det blir så kraftiga blomningar i Östersjön jämfört med i världshaven beror på att förhållandet mellan halterna av fosfor och av organiskt bundet kväve är annorlunda i Östersjön.

– I världshaven är kvoten mellan fosfor och kväve ungefär 1 till 16. Det vill säga det går en del fosfor på sexton delar organiskt kväve. I Östersjön är den kvoten 1–8 eller 1–10, berättar Jörgen Öberg, som är oceanograf på SMHI och arbetar med algrapportering.

Anledningen är att Östersjön har en naturligt låg kvävehalt, eftersom processer i havet är effektiva på att ta bort kväve från vattnet.

Varmt och lugnt väder

De vanliga alger som finns i vattnet är anpassade till världshavens kvot på 1–16. När solen börjar komma tillbaka i februari–mars sätter de igång att växa till, och äter upp de näringsämnen som samlats under vintern. Men på grund av att det finns ett överskott av fosfor i Östersjön jämfört med i världshaven så blir det fosfor "över".

Envisats MERIS-instrument visar
Envisats MERIS-instrument visar hur blågrönalgerna sprider sig över Östersjön

Detta överblivna fosfor kan cyanobakterierna tillgodogöra sig eftersom de kan använda sig av gasformigt kväve, som inte är organiskt bundet.

– Det här är en energikrävande process, säger Jörgen Öberg. Därför blir cyanobakterierna utkonkurrerade så länge de vanliga algerna har tillräckligt med organiskt kväve för att kunna växa.

Men när de blir sommar och varmt så kan cyanobakterierna spela fritt. När det dessutom blir stilla och lugnt på havet så samlas de på ytan och vi får de algblomningar som kan vara så besvärliga för badande.

– Men cyanobakterierna finns där även när de inte bildar stråk på ytan, påpekar Jörgen Öberg. Det som händer under ett sådant stabilt högtryck som vi haft nu är att de samlas på ytan istället för att vara spridda mellan ytan och ett större djup.

Satellitdata och vattenprover kompletterar varandra

Envisats MERIS-instrument visar
Envisats MERIS-instrument visar hur blågrönalgerna sprider sig över Östersjön

Algblomningar finns belagda under hela tiden Östersjön funnits i sin nuvarande form. Mycket tyder dock på att människans aktiviteter gör blomningarna intensivare. Ett exempel är utfiskningen av torsk. När det blir mindre torsk ökar skarpsillen i antal. Skarpsillen äter de djurplankton som annars skulle ätit upp algerna.

SMHI använder sig av flera metoder för att samla data om algsituationen. Satelliter som Envisat ger en oöverträffad helhetsbild i realtid. SMHI får sina algbilder från Envisats MERIS-instrument, som är en spektrometer, en sorts kamera som mäter ljuset i 15 programmerbara våglängdsband. MERIS huvuduppdrag är att mäta färgen på havens vatten, vilket gör instrumentet mycket lämpat för att följa algblomningar.

SMHI kompletterar satellitdata med att ta vattenprover, dels på utvalda platser, och dels med hjälp av färjor som försetts med automatiska mätare i vattenintaget. På så vis kan forskarna punktvis mäta halterna av bakterier, vilket tillsammans med satellitdata ger en utmärkt helhetsbild av algsituationen.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.