Odin på första parkett vid kometsmäll

Odin
Den svenska forskningssatelliten Odin – en livskraftig fyraåring
8 juli 2005

Den 4 juli torpederades kometen Tempel 1 av Nasa-sonden Deep Impact. Det moln av kometmateria som slungades ut från kometen vid kollisionen kommer att berätta mycket om kometer som astronomerna inte visste. En svensk observatör i skyn satt på första parkett till smällen.

När Deep Impacts 370 kilo tunga kollisionsprob drämde in i Tempel 1 med tio kilometer i sekunden var det många astronomer som höll andan. Kollisionen orsakade en enorm explosion och sprängde bort ett mindre stycke av kometen.

– Kolliderar man i 37 000 kilometer i timmen går det inte att undvika att det blir en ordentligt blixt, säger Pete Schultz vid Brown University i Providence, Rhode Island, en av de ansvariga för Deep Impact-projektet. Temperaturen vid kollisionen var flera tusen grader Kelvin, och vid dessa temperaturer glöder i princip all materia. I princip skapade vi vår egen fotoblixt!

Vad skulle man då se? Förutom ett otal landbundna instrument var även ESA-sonden Rosetta och den helsvenska Odin inriktade mot kometen för att observera vad som hände.

Ombord på Rosetta finns två helsvenska instrument. Det ena är för analys av joner och det andra mäter bland annat täthet, temperatur och "vind"hastighet i rymden. Men inget av dessa instrument var igång under kollisionen.

– De är båda närinstrument, påpekar Anders Eriksson, en av de ansvariga för instrumenten. De hade inte en suck att se något.

Hur kommer resultaten från Deep Impact att påverka uppdraget för Rosetta som år 2014 sätter ner sin landare på kometen Churyumov-Gerasimenko?

– Det kommer säkert att påverka planen för landaren, säger Anders Eriksson. Nu vet man mer om hur porös en komet är, hur ytan ser ut och sånt. Det kommer säkert att påverka hur man lägger upp inflygningen. Tack vare Deep Impact kommer vi att ha en bättre uppskattning av kometens massa också, vilket givetvis inte är oviktigt i sammanhanget.

Odin

Vad har man då sett av Tempel 1 från den helsvenska satelliten Odin?

– Vi såg ändringar i hastighetsfördelningen hos det vatten som förångades, hur det förångade vattnet kastas ut från kometen, säger Åke Hjalmarsson, en av de ansvariga för Odin. Riktigt vad det betyder kan ingen säga idag. Det är inte självklart hur man ska tolka detta.

Odin har varit en viktigt komponent i det nät som observerade krocken med Tempel 1. Det finns en äldre amerikansk satellit som också observerat vattensignalen från Tempel 1.

– Men dels visste ingen om Nasa skulle lyckas väcka upp den, och dels är Odins instrument tio gånger skarpare på att observera just de hastighetsförändringar man sett. Så Odins bidrag är väldigt viktigt, säger Åke Hjalmarsson.

Odins astronomiska huvuduppgift är annars att studera hur stjärnor bildas. Odin studerar också klimatförändringar och hur ozonskiktet bryts ned.

Svårtolkade resultat

Vatten är huvudbeståndsdelen i kometer och därför är vattensignalen en sorts referenssignal, något att kalibrera alla andra signaler efter.

Forskarna har konstaterat att det var rätt mycket vatten som förångades vid kollisionen. Just detta är också ett av problemen. En del av vattenmolnet absorberar signalen från delar av molnet som ligger bakom. Den stora mängden vatten gör det helt enkelt svårt att se hela signalen.

– Vi har heller inte sett en så kraftig signalökning som vi hade väntat oss. Vad vi däremot har sett är en stor förändring av formen av spektrumet från det förångade vattnet. Det beror på att hastighetsfördelningen i vattenmolnet ändras.

Allt detta gör att astronomerna måste göra nya modeller innan man kan säga vad det egentligen var man såg, och detta arbete tar säkerligen månader. Odin ska också fortsätta observera Tempel 1 i åtskilliga veckor till.

Resultatet var oväntat för forskarna. Detta var nu inte särskilt förvånande, förvånande nog.

– Man visste egentligen inte vad man kunde förvänta sig att se. Vi vet helt enkelt för lite för att kunna förutse det.

Organiska molekyler

Detta är första gången man kunnat titta in i en komet, första gången man faktiskt kunnat säga om ytan – som är det enda man kunnat observera tidigare – är representativ. Förutom att det är intressant för kometforskarna är detta intressant i ett större perspektiv. Kan man identifiera organiska molekyler på kometen? Detta är en distinkt möjlighet. Gör man det så kommer astronomerna i ett slag att veta mycket mer om hur vanliga organiska molekyler är i universum. Detta i sin tur har stor betydelse för teorierna om liv på andra planeter, runt andra stjärnor.

– Det blir inte lika mycket spekulation längre, säger Åke Hjalmarsson.

En annan sak man ville veta var om man kunde sikta rätt och faktisk träffa en komet. Det är en väsentlig fråga när man diskuterar eventuella insatser för att kunna undvika ett framtida komethot mot Jorden.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.