ESA title
Chandrayaans kamera tog den här bilden av jorden under färden mot månen.
Agency

Svenskt instrument i bana runt månen

21/11/2008 786 views 0 likes
ESA / Space in Member States / Sweden

Den indiska satelliten Chandrayaan-1 med det svenska SARA-instrumentet har nu gått in i bana runt månen. I och med det är den första – och mest riskabla – delen av uppdraget avklarat. Nu väntar forskarna från den indiska rymdorganisationen ISRO, ESA, NASA, Storbritannien, Norge Bulgarien och Polen ivrigt på att deras instrument ska börja leverera data.

Den 8 november tändes Chandrayaans motorer i 817 sekunder för att placera farkosten i bana runt månen. Med detta blev Indien det sjätte land eller sammanslutning av länder som gjort den bedriften, efter Sovjetunionen, USA, Japan, ESA och Kina. Banan sträckte sig då från 504 kilometers höjd när sonden var som närmast månen (periselene) till som avlägsnast 7502 kilometer (aposelene). Under perioden 9 till 12 november genomförde Chandrayaan en serie manövrer som placerade den i en cirkulär polär bana 100 kilometer över månytan som på två timmar tar den ett varv runt månen.

SARA har sällskap av andra ESA-instrument

Stas Barabash är huvudansvarig för det svenska SARA-instrumentet ombord på Chandrayaan.
Stas Barabash är huvudansvarig för det svenska SARA-instrumentet ombord på Chandrayaan.

Tre av Chandrayaans instrument har redan slagits på, den bulgariska RADOM-7 (Radiation Dose Monitor), och två av Chandrayaans indiska instrument, Lunar Laser Ranging Instrument (LLRI) och Terrain Mapping Camera (TMC). Den senare har tagit bilder av månen och jorden.

Övriga instrument kommer att startas upp i tur och ordning.

– Vårt instrument SARA kommer att startas upp för första gången 7 december 2008, säger professor Stas Barabash på Institutet för rymdfysik IRF i Kiruna och vetenskapligt huvudansvarig för SARA.

Bland övriga sju instrument finns ytterligare två där ESA deltar. Det är röntgenspektrometern C1XS som ska mäta halterna av magnesium, aluminium, kisel, kalcium, titan och järn. Det andra är den infraröda spektrometern SIR-2, som även den ska mäta mineralhalter på månen. SIR-2 bygger på SIR, som åkte till månen på ESA:s svenskbyggda teknikdemonstrator SMART-1, som med tomma tanka kraschade på månen 3 september 2006.

MIP träffade månen

På sin väg ner mot månens sydpolsområde tog Chandrayaans nedslagsprob ett antal bilder av månytan.
På sin väg ner mot månens sydpolsområde tog Chandrayaans nedslagsprob ett antal bilder av månytan.

Chandrayaan bar också med sig en MIP, Moon Impactor Probe, som planenligt kraschade nära Shackletonkratern vid månens sydpol den 14 november. Ett av syftena med MIP var att samla information inför den rullande månrobot som den indiska rymdorganisationen ISRO planerar att skicka med Chandrayaan-2 år 2012. MIP bar också med sig den indiska trikoloren till månen.

Vill du veta mer om SARA, klicka på linken nedan: http://www.irf.se/~rick/irf/chandrayaan_sara/SARA beskrivning.pdf