Sverige 50 år som rymdnation

Bert Bolin (till höger) inspekterar i augusti 1961 raketen som skulle bli det första svenska rymdskottet
21 september 2011

Sverige har nu 50 år som rymdnation på nacken. Det var på sensommaren 1961 som Sveriges första rymdraket lyfte. Det var en 34 kg tung Arcas-raket som gick under smeknamnet Plutnik som steg till väders från startrampen vid Nausta utanför Jokkmokk.

Syftet med det första svenska rymdskottet 14 augusti 1961 var att undersöka de nattlysande molnen. Tanken var att raketen på 80 kilometers höjd skulle kasta ut en kapsel som innehöll en sprängladdning samt magnesiumoxidpulver och jod. På så sätt ville forskarna skapa ett konstgjort nattlysande moln och studera det. Själva uppskjutningen lyckades men någon explosion hördes aldrig och det blev inget moln.

Experimentet innebar ändå att Sverige hade tagit sitt första steg ut i rymden. Ett steg som skulle följas av många fler, och som 2004 ledde till att en svenskbyggd satellit gick in i omloppsbana runt månen. Det var ESA:s teknikdemonstrator Smart-1, som även var den första jonmotordrivna farkosten som nådde månen.

Guinness rekordbok

Nattlysande moln över Moskva
Den svenska rymdverksamheten började med att forskarna ville studera nattlysande moln.

Naustaskottet 14 augusti 1961 var den första i en serie raketer som sändes upp från Nausta och därefter från det närliggande Kronogård i början av 60-talet. Nausta låg på RFN – Robotförsöksplats Norrland. De kommande tre somrarna lyfte raketerna från kronojägarbostället Kronogård strax utanför RFN-fältet.

Sexton raketer sändes upp under de tre somrarna för att samla in partiklar från de nattlysande molnen och för att mäta temperaturen i den allra översta atmosfären. Kronogård kom till och med in i Guinness rekordbok eftersom en raket som sändes upp därifrån 1963 mätte upp den lägsta temperatur som någonsin uppmätts på jorden eller i dess atmosfär, -143 grader.

Rymdverksamheten flyttar till Esrange

Ett halvt decennium in i den svenska rymdverksamheten invigdes Esrange, som blev en europeisk rymdbas.

Under tiden raketerna lyfte från Nausta och sedermera Kronogård pågick projekteringen av raketbasen Esrange i Kiruna. Den hade föreslagits som en del av det europeiska rymdsamarbetet redan 1960 och som togs i drift 1966. Esrange var sedan en europeisk anläggning till 1972 då den blev svensk och under namnet Rymdbolaget slogs ihop med den grupp rymdexperter i Solna som genomfört Nausta- och Kronogårdsförsöken.

Chef för projektet var den svenske meteorologen Bert Bolin, som sedermera blev en aktör på den internationella arenan med sitt klimatarbete och som en av initiativtagarna till FN:s klimatpanel IPCC. Bert Bolin stod även tillsammans med nobelpristagaren i fysik Hannes Alfvén för de viktiga kontakter med NASA som gjorde att Sverige billigt fick tillgång till raketer för de tidiga raketexperimenten.

Rymdstyrelsen och Rymdbolaget

När den sista raketen i programmet lyfte 17 augusti 1964 hade regeringen redan utsett en Rymdkommitté som skulle utreda vilken form ledningen av den svenska rymdverksamheten borde ha. När Rymdkommittén upphörde bildades Forskningsrådens rymdnämnd med syfte för att främja svensk rymdforskning. Riksdagen skapade sedan 1972 Statens delegation för rymdverksamhet, det som nu är Rymdstyrelsen.

Den ingenjörsgrupp som drev Kronogård 1964 innehöll en kärna av heltidsanställda. Denna kärna fortsatte rymdverksamheten i olika organisatoriska former. En av dessa var Rymdtekniska gruppen, som 1972 tillsammans med Esrange blev Rymdbolaget, som skulle vara delegationens och senare Rymdstyrelsens verkställande organ. Därmed hade den svenska statens rymdverksamhet fått den gundläggande form den har än idag.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.