|
|
Tre år med Proba – den ”smarta” satelliten som sköter sig själv 
Idag fyller ESA:s allra första mikrosatellit tre år av framgångsrik drift. Proba är av ungefär samma storlek som en stor TV och sändes upp för att demonstrera nya tekniker för framtidens europeiska rymdfärder, men den fortsätter att ge fantastiska bilder av Jorden.
"Den har till 100 procent levt upp till sitt fullständiga namn Project for On-Board Autonomy (Projekt för autonomi ombord) – varje dag under de senaste tre åren har fartyget ombord skött saker som styrning, navigering, fly-by-beräkningar av mål och att ta bilder. Alla funktionerna måste skötas från marken för större farkoster."
Tanken bakom Proba är att väldefinierade uppdrag kan levereras inom en kort tid vilket är användbart för forskare – tiden från den första idéen till uppskjutning och drift kan reduceras betydligt. För att förenkla konstruktionen – samt för att minska kostnaderna – utformades Proba så långt det var möjligt med komponenter som redan fanns att tillgå i handeln, snarare än specialtillverkade rymdhärdade delar som vanligtvis används för satelliter. Den riktigt goda nyheten är att de här systemen fortfarande fungerar bra efter Probas 1096 dagar i rymden.
I en polär bana 600 kilometer ovan Jorden tar Proba varje månad omkring 300 bilder av ungefär 60 olika platser. Rymdfartyget har fram tills idag tagit fler än 10 000 bilder med de bildinstrument den har ombord: Den kompakta högupplösande avbildande spektrometern (Compact High Resolution Imaging Spectrometer – CHRIS) och den svartvita högupplösningskameran (High Resolution Camera – HRC).
Se världen från ett hyperspektralt perspektiv CHRIS är en kompakt hyperspektral kamera som kan ge detaljerade uppgifter om Jordens yta. Den har en upplösning på ned till 18 meter, i en kombination av upp till 19 av totalt 62 spektrala band för att ge ytterligare information om miljön. Samma plats kan dessutom ses från olika vinklar eftersom Proba kan manövreras för att utföra kontrollerade dykningar och rullningar. Förmågan att hämta in hyperspektrala data och samtidigt data från flera vinklar gör den särskilt användbar för att studera växtligheten på land. Den är också användbar när man studerar atmosfären och vattenmassor. Ungefär 60 forskarteam världen över använder nu data från CHRIS.
Probas höga spatiala upplösning gör att dess data är speciellt användbara som en brygga mellan resultat från satellitinstrument såsom Envisats medelupplösande avbildande spektrometer (Medium Resolution Imaging Spectrometer – MERIS) och fotografering från luften.
Bilder från instrumentet används i projekt för ESA-China Dragon-programmet, bland annat i studien av områden med hög risk för översvämningar. CHRIS-bilder används för att skapa referenskartor som jämförs med katastrofuppgifter för att kunna skilja översvämmade områden från permanenta vatten. Kinesiska forskare har angett att de är intresserade av andra tillämpningar av den hyperspektrala kameran, som till exempel mineralprospektering.
Inom närliggande forskningsområden har CHRIS-bilder också använts av International Charter for Space and Major Disasters (Internationella stadgar om rymden och stora naturkatastrofer), ett internationellt avtal för att göra rymdresurser tillgängliga för civila hjälporganisationer som arbetar med naturkatastrofer.
Kommande år planeras nya vetenskapliga tillämpningar av CHRIS-data, bland annat inom forskning i precisionsjordbruk i Tyskland, studier av spektral reflektans hos skörderester och mark i Frankrike, övervakning av biologisk mångfald i Afrika, kustområdeskartor i södra Chile och arkeologiprojekt i Spanien.
Probas andra nyttolast
Utöver att studera Jorden kan rymdfarkosten även skicka data om sin egen närmiljö. Ombord finns också en strålningsdetektor som kallas Kontrollenhet för normal strålningsmiljö (Standard Radiation Environment Monitor – SREM). Den används för att undersöka de energipartiklar som ger upphov till polernas norr- och sydsken. Detta har under de tre senaste åren gjort det möjligt att övervaka strålningsmiljön runt jorden bättre.
Ett annat instrument i dess nyttolast är Mätinstrumentet för rymdskrot i kretsbanan (Debris In-orbit Evaluator – DEBIE) som övervakar små mikrometeroider eller rymdskrot mellan en centimeter och en millimeter i diameter.
Proba är en mikrosatellit utvecklad av ESA:s Allmänna forsknings- och teknikprogram (General Support Technology Programme – GSTP). Den är byggd av ett industrikonsortium som leds av det belgiska företaget Verhaert. Den sändes upp från Indien den 22 Oktober 2001 och styrs från ESA:s Redu Ground Station i Belgien. Dess CHRIS-instrument, bekostat av Brittiska rymdorganisationen (British National Space Centre – BNSC), byggdes av det brittiska företaget SIRA Space. Proba avsågs att användas för en teknikdemonstration som skulle fungera i ett år, men har sedan fått förlängd livstid för att användas för observationsuppdrag för Jorden.
Probas unika funktioner gör den också till en användbar resurs i utvecklingen av ESA:s projekt för ytprocesser och ekosystemsförändringar genom responsanalys (Surface Processes and Ecosystem Changes Through Response Analysis – SPECTRA), ett utforskningsfartyg för att studera Jordens vegetation över världen största biologiska samhällen. Om den väljs för utveckling kommer SPECTRA skjutas upp omkring 2012.
Systemet som byggs runt dessa utvecklingar avses klara en observation av solen och ett plasmamätningsuppdrag. En ny typ av spektrometer för solmätningar tillsammans med välutvecklad prestanda för rymdfartyg kommer ge oss de första bilderna av solen med hög datakvot.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
