För kalibreringen använder Cryosat-teamet också data från ESA:s miljösatellit Envisat och från satelliterna Jason-1 och Jason-2, som alla delvis gör liknande mätningar som Cryosat men med lägre noggrannhet. Efter detta sista steg i utvärderingsprocessen kommer data senare i höst att släppas till det vetenskapliga samfundet.  
 

	Bland de första data forskarna fått att arbeta med är en profil över det grönländska istäckets tjocklek.

Ser mer och noggrannare
 
Precis som för Envisat och Jason-satelliterna kommer svenska forskare att arbete med data från Cryosat. Till både Jason-1 och Jason-2 har RUAG Space Sweden, eller Saab Space som det hette då, dessutom levererat datasystem.

Cryosat är den första satellit som är specialkonstruerad för att studera jordens isområden. För att kunna mäta isytor på ett så effektivt sätt som möjligt är den utrustad med en unik radaraltimeter. Cryosat kommer också närmare polerna än någon satellit tidigare. Det betyder att Cryosat kan se ytterligare 4,6 miljoner kvadratkilometer – mer än tio gånger Sveriges yta och mer än alla 27 EU-länderna tillsammans.
 
 

Cryosats radaraltimeter kommer att kunna mäta isens tjocklek på centimetrar när.

Polerna viktiga mätare
 
Radaraltimetern arbetar enligt interferometerprincipen och kan mäta istjocklekar på centimetrar när. Det faktum att det är första gången en radaraltimeter av den här typen flugit i rymden har medfört en del barnsjukdomar, men Cryosat-teamet har tagit hand om de flesta, så resultaten ser nu mycket lovande ut. Kvaliteten på data är mycket hög och uppdraget har hittills slagit de högt ställda förväntningarna.

Allt pekar alltså på att Cryosat kommer att bli den ovärderliga informatör om vad som händer vid polerna och jordens andra istäckta områden som forskarna hoppats på. Eftersom polerna väntas reagera mycket snabbare på klimatförändringar än andra delar av planeten är det oerhört viktigt för forskarna – och i längden beslutsfattare och folkopinion – att kunna se exakt vad som händer i dessa regioner.