En fest för vetenskapsintresserade

Astronomiåret 2009 är bland annat ett jubileum med anledning av att det var 400 år sedan Galilei för första gången riktade en kikare mot himlen och för alltid ändrade vår syn på vår plats i universum. Även ett annat minst sagt stort vetenskapligt jubileum satte ett stort avtryck på Vetenskapsfestivalen. I år är det 200 år sedan Charles Darwin föddes. Hans upptäckt var lika fundamental som Galileos, och bidrog i lika hög utsträckning till att omdefiniera vår plats i naturen och syn på sig själv.

Utställning i buss demonstrerade Herschel-teknik

Discovery-bussen från Universitetet i Groningen demonstrerade IR-detektorer och Herschel-satelliten som ska studera kalla processer i universum i just IR-spektrumet, och som under festivalen stod på startplattan i Kourou.

Besökare kunde på stora bildskärmar på väggarna se hur fingertoppar och öronsnibbar var kalla när de kom in i bussen utifrån, och hur handavtryck på bordet stannade kvar när man lyfte bort handen. De kunde också se hur en ballong, likt ett interstellärt moln döljer det som är bakom för våra ögon, men knappt var något hinder för IR-strålningen.

Theo Jurriens som demonstrerade IR-tekniken berättade också att det är relativt lätt att göra om en vanlig webbkamera till en IR-kamera. Kameran är egentligen känslig för IR, men tillverkarna sätter in ett IR-filter för att värmestrålning inte ska störa bilen. Genom att ta bort filtret får man en IR-detektor! Theo Jurriens demonstrerade sedan hur man med en webbkamera kan se IR-ljuset från en vanlig TV-fjärrkontroll genom en cola-flaska.

IR-kameran kul för barn

Discovery-bussen lockade besökare i alla åldrar.

– Bussen var roligast hittills, tyckte Erik Bergström, 12 år. Man fick göra saker, testa värmekameran själv och se hur varmt olika saker är. Det var kul att se hur saker blockerar vanligt ljus och värmestrålning olika.

Erik skulle gärna komma tillbaka nästa år, och se sånt han inte hann med denna gång.

– Jag hade gärna velat se Robot-SM. Jag tycker att det är kul att bygga saker. Men det ska vara lite ovanliga saker, som robotar eller satelliter. Det skulle inte vara samma utmaning att bygga bilar och flygplan och så. Det finns redan så många. När man ska bygga robotar eller satelliter måste man tänka ut och skapa mer själv.

En boplats rymden

Många talare och utställningar hade samlats i Nordstan, Nordens största köpcentrum. En av de utställningar som intresserade kunde besöka i Nordstan under hela festivalveckan var Boplats rymden. Där fanns en fullskalemodell av ett tänkt månhabitat, med montrar och faktastationer som visade exempel och lösningar på utmaningar som livet i rymden erbjuder. Många av exemplen var framtagna av studenter vid Chalmers och Lunds tekniska högskolor.

Hur ser man till att astronauter får tillräckligt stimulans under långa uppdrag i funktionellt optimerade och tämligen begränsade omgivningar? Hur tillgodoser man astronauternas behov av avskildhet i en farkost eller ett habitat där varje gram och därmed varje kvadratcentimeter vägs på guldvåg? Hur sköter man återvinningen av luft, vatten och näringsämnen under en flera år lång rymdresa?

En tänkbar del av en lösning på den senare frågan som presenterades på Boplats rymden var en specialdesignad svart sallad som odlas under diodljus.

Tillsammans med innovationer för rymdbruk kunde besökarna också läsa om innovationer ämnade för tredje världen. En sådan var en "hatt" för hus som både fungerar som solskydd och skapar ett ventilationsflöde, och alltså både sänker temperaturen inomhus och drar ut rök.

Internationella föreläsare

Vetenskapsfestivalen hade i samarbete med franska ambassaden bjudit in tre franska astronomer, som inför storpublik talade om livets historia från Big bang till jorden, möjligheterna till liv i universum, och hur människans bild av universum förändrats under årtusendena.

Bland många andra rymdpunkter på programmet fanns de svenska ESA-astronomerna Göran Pilbratt och Malcolm Fridlund. De pratade om de satelliter som de är ESA:s vetenskapligt ansvariga för, IR-teleskopet Herschel samt Corot, som bland annat ska leta planeter runt andra stjärnor. Herschel stod på startplattan under Göran Pilbratts framträdande, medan Corot sedan drygt två år levererar resultat med en kvalitet som är bättre än Fridlund och hans kollegor inom och utom ESA vågat hoppas på.

På plats fanns även ett antal svenska astronomer och fysiker inom fält som använder universum som experimentanläggning. Bland dem fanns astronomen, författaren och journalisten Marie Rådbo, den teoretiska astrofysikern och författaren Bengt Gustafsson, som även är en av de som håller i Astronomiåret, samt astropartikelfysikern och prisbelönte populariseraren Ulf Danielsson.

Ett smörgåsbord av aktiviteter

Men även om Galileo- och Darwin-jubileerna var prominenta på dagordningen hela festivalveckan så fanns en uppsjö av andra föreläsningar, utställningar, pyssel, tävlingar och klurigheter att ta del av. Intresserade kunde lägga pussel med kontinenterna tillsammans med geologer, färga tröjor eller byxor tillsammans med kemister, höra om den framstående vetenskapen i medeltidens Bagdad och om tidiga svenska kulturer, leka med leksaker som är gjorda för att väcka nyfikenhet inför vetenskapen och lyssna på den svenske världsdiplomaten Jan Eliasson föreläsa om hur det är att förhandla om fred med ledare från världens olika hörn.

Mer rymd nästa år?

Vetenskapsfestivalen har arrangerats i 13 år. Den drar varje år omkring 100 000 besökare, vilket gör den till det största populärvetenskapliga evenemanget i landet och ett av Europas största populärvetenskapliga evenemang. För skolklasser från förskolan till gymnasiet är Vetenskapsfestivalen ett ypperligt tillfälle att botanisera i vetenskap och forskning från ett enastående brett fält.

Festivalen drar även mycket meriterade deltagare. För två år sedan var Christer Fuglesang och hans uppdragskamrater från STS-116 bland dragplåstren. Kanske kan Christer komma tillbaka nästa år och berätta om sin andra resa till den internationella rymdstationen. Kanske kan även Göran Pilbratt komma tillbaka då och berätta om de första fascinerande resultaten från Herschel.