Europas laboratorium Columbus lämnar jorden

Columbus var ombord på NASA:s rymdskyttel Atlantis när den lyfte från Kennedy Space Center vid Cape Canaveral, Florida, klockan 20:45 CET idag. Under denna enkelresa till sin bana runt jorden är Columbus i de kompetenta händerna på sju astronauter, varav två medlemmar av den europeiska astronautkåren: Léopold Eyharts från Frankrike och Hans Schlegel från Tyskland.

Medan Hans Schlegel återvänder till jorden när det 12 dagar långa skytteluppdraget är över kommer Léopold Eyharts att stanna på ISS i över två månader till för att övervaka när ESA:s laboratorium Columbus och dess experimentutrustning tas i drift, och för att utföra en serie experiment.

På lördag den 9 februari klockan 18:23 CET ska rymdskytteln Atlantis docka med ISS. Följande dag ska rymdstationens robotarm Canadarm2 hämta Columbus-modulen från skyttelns lastutrymme och docka den till styrbordsluckan på Harmony-modulen (Nod 2). Två rymdpromenerande astronauter, Hans Schlegel och en kollega, kommer att assistera vid manövern.

När modulen har dockats ordentligt börjar besättningen under ledning av Léopold Eyharts ta Columbus i drift. Léopold Eyharts kommer sedan att ingå i den bofasta besättningen på ISS. De vetenskapliga experimenten ombord på Columbus startar inom några timmar.

Ytterligare två rymdpromenader är planerade medan Atlantis är dockad till ISS. Under en av dessa ska Hans Schlegel och en NASA-astronaut installera vetenskaplig utrustning och handräcken på utsidan av Columbus-modulen.
Avancerat laboratorium för forskning i omloppsbana

Columbus-laboratoriet är en toppmoden forskningsenhet och utgör en hörnsten i Europas bidrag till ISS. När Columbus är monterad på plats kommer denna 7 meter långa och 12,8 ton tunga modul att erbjuda en "skjortärmsmiljö" där astronauter kan hantera vetenskaplig utrustning och utföra experiment i tyngdlöshet. De kommer att utföra experiment inom livsvetenskaperna, människans fysiologi, biologi, vätskors fysik, materialvetenskaper, teknologi och utbildning. Det finns också plats utanpå modulen för experiment inom rymdvetenskap, jordobservation, materialvetenskap och avancerad rymdteknologi.

I och med uppskjutningen och dockningen av Columbus blir ESA också ansvarigt för driften och användningen av ISS. Detta ger även rätt att skicka upp ESA-astronauter för långvariga uppdrag som medlemmar av den bofasta ISS-besättningen, med en andel som svarar mot Europas investeringar i den internationella rymdstationen.

Columbus har med sig 2,5 ton vetenskapliga nyttolaster. De är fördelade på fem interna ställningar som rymmer integrerade eller modulära enheter för flera användare: Biolab, Fluid Science Laboratory, European Physiology Modules, European Drawer Rack och European Transport Carrier. Ytterligare två nyttolaster har skickats upp separat i rymdskyttelns lastutrymme och ska monteras på Columbus externa plattformer: ett solobservatorium samt European Technology Exposure Facility. Fler interna och externa nyttolaster kommer att skickas upp senare.

Så snart det europeiska rymdlaboratoriet har anslutits till ISS kommer det att övervakas och kontrolleras av ESA:s Columbus Control Centre. Centret ligger i den tyska rymdorganisationen DLR:s lokaler i Oberpfaffenhofen. och kommer att ansvara för att laboratoriet tas i drift och koordineria de vetenskapliga operationerna ombord. Kontrollcentret ska också hantera det europeiska nätverket för markbunden kommunikation, vilket är länkat till amerikanska och ryska kontrollcentra samt till andra europeiska kontroll- och operationscentra. Ett nätverk av User Support and Operations Centres (USOC) har upprättats över hela Europa som ett nav för att underlätta för forskarna att kommunicera med de vetenskapliga nyttolasterna ombord på Columbus. Forskarna kan via detta nav kontrollera sina experiment och ta emot data om resultaten i realtid.

Europiska byggblock till stationen

Columbus är ESA:s största bidrag till ISS, men det är varken det första eller det sista. ESA har redan levererat ett datahanteringssystem till det ryska segmentet (DMS-R) och flera ställningar med forskningsutrustning som redan är i drift, som Microgravity Science Glovebox och Minus Eighty Degrees Lab för ISS-frysen. Genom ett kompensationsavtal med NASA har ESA också tillhandahållit anslutningsmodulen Harmony (Nod 2) som levererades vid den föregående skyttelresan i oktober. I början av mars Ariane 5 lyfta med den obemannade fraktfarkosten "Jules Verne", den första i en serie av automatiska transportfarkoster (Automated Transfer Vehicle, ATV) som kommer att fungera både för att serva rymdstationen med utrustning och förnödenheter, och även se till att stationen håller sig kvar på rätt höjd. Till övriga planerade bidrag från Europa hör den europeiska robotarmen (European Robotic Arm), Nod 3-modulen och observationsplatsen Cupola.

– Uppskjutningen av Columbus markerar början på en ny era. Vi har inom europeiska bemannade rymdfärder och rymdrelaterade vetenskaper väntat länge på detta ögonblick, säger Daniel Sacotte, ESA:s direktör för Human Spaceflight, Microgravity and Exploration Programmes. Det första beslutet att studera Columbus togs redan 1985. Då planerades Columbus som ett bidrag till NASA:s planerade rymdstation Freedom. I takt med att världen förändrades fick stationen en ny design och utvecklades till ett helt igenom internationellt program. Vi kunde starta en fullskalig utveckling av Columbus för ungefär tolv år sedan. Idag är Columbus en realitet, ett laboratorium i rymden med mycket större kapacitet och möjligheter än vi föreslog 1985, och även i jämförelse med vad vi planerade 1995, då vi genom fördröjningar i monteringen av ISS har fått tid att förbättra vår design och vår utrustning. Columbus är nu ett rymdlaboratorium i världsklass, redo för 10 år med spännande vetenskapliga experiment.

– När luckan öppnas och astronauterna äntrar Columbus för att starta upp laboratoriet och ta de vetenskapliga nyttolasterna i drift blir det en stor dag för Europa, och jag ser att den dagen kommer mycket snart nu, säger Jean-Jacques Dordain, ESA:s generaldirektör. Det har varit en lång väg sedan de tidiga dagarna med vårt laboratorium Spacelab ombord på rymdskytteln. Med Columbus och de kommande ATV-farkosterna har vi växt från passagerarstatus till fullvärdig partner. För första gången kommer en farkost bemannad med européer att permanent vara i drift i omloppsbana, kontrollerad från ett europeiskt center. De kunskaper vi har skaffat oss för att nå hit kommer att vara oerhört viktiga i förberedelserna för framtida bemannade rymdfärder, i omloppsbana runt jorden och vidare ut i rymden, tillsammans med våra internationella partners. Jag vill tacka alla team vid ESA och de industriella entreprenörerna i Europa för denna framgång, och även ESA:s medlemsstater som, trots alla förändringar i konfigurationen av ISS under åren, gett sitt stöd så att ESA har kunnat utvecklas till en mycket tillförlitlig partner i detta rymdprojekt. Jag vill också uttrycka ett tack till NASA, dess administratör och alla team som varit inblandade i denna extraordinära framgång, för deras engagemang i att upprätthålla ett robust tidsschema under deras svåra uppgift att montera den internationella rymdstationen.

Rymdskytteln Atlantis är planerad att kopplas loss från ISS den 16 februari för att landa i Florida två dagar senare.

Till skillnad från de övriga besättningsmedlemmarna på STS-122-uppdraget ska Léopold Eyharts byta plats med NASA-astronauten Dan Tani och stanna kvar ombord på ISS som medlem av den 16:e permanenta besättningen på rymdstationen. Ombord på stationen ska Léopold Eyharts fortsätta ta Columbus i drift och starta de första experimenten ombord. Han återvänder till jorden med nästa skyttelresa, STS-123.

Beroende på hur trafiken till ISS planeras kan Léopold Eyharts fortfarande vara ombord när "Jules Verne" anländer med den första lasten förnödenheter och bränsle till stationen. Detta blir ännu ett stort steg för Europas närvaro i rymden.