Insekter på rymdmenyn

Att äta insekter är inte ovanligt: miljarder människor gör det varje dag. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation konsumerar människor över 2 000 insektsarter runt om i världen. 

Europeiska rymdorganisationen har nu samlat ett team av livsmedels-, biologi- och rymdexperter från hela Europa för att undersöka om insekter kan bli en del av astronauternas meny.

Hur väl krypande djur klarar sig i rymden har varit föremål för flera experiment sedan 1940-talet. Resultaten varierar beroende på art, men mikrogravitationen verkar inte störa deras utveckling eller beteende i någon större utsträckning.

”Insekter verkar klara sig ganska bra i rymdmiljön. De har en god förmåga att motstå fysisk stress”, säger Åsa Berggren, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och huvudförfattare till en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Physiology.

”Dessa små djur är också mycket duktiga på att omvandla material som vi människor inte kan äta till sin egen tillväxt och förse oss med näringsrik mat”, tillägger Åsa.

Teamet fann i dessa små varelser en tydlig potential att återvinna näringsämnen och producera protein på ett hållbart sätt. Men innan insekter kunde hamna på rymdmenyn ville europeiska forskare först förstå hur mikrogravitation påverkar viktiga biologiska processer, såsom livscykler, fysiologi och fortplantning.

Insektsorbitalhotell

Det första djuret som nådde rymden och överlevde resan var bananflugan 1947. Denna ödmjuka insekt reste med en V-2-raket för att studera strålningens inverkan på levande organismer.

Sedan dess har fruktflugor blivit en standardmodell för forskning om fysiologi, beteende och utveckling i rymden. De lyckades fullfölja hela sin livscykel i mikrogravitation, från befruktning till vuxna insekter som kunde producera avkomma.

Många fler har följt efter: humlor, husflugor, larver och myror. Myror visade en anmärkningsvärd förmåga att klamra sig fast vid ytan, medan arter som stickinsekter kämpade med rörelse, strålning och fortplantning.

I ett slående uthållighetstest utsattes vattenbjörnar – små ryggradslösa djur som är kända för att överleva extrema förhållanden – för exponering i yttre rymden under ESA:s experiment ”Tardigrades in space” 2007. Att förstå de mekanismer som gör att organismer överlever i rymden kan öppna nya dörrar inom biovetenskapen.

Aptitretande rymdbitare med ben

På jorden uppskattas insekter både för sin smak och sitt näringsvärde, och de blir alltmer synliga i Europa som en del av mer hållbara livsmedelssystem. De mest populära sätten att tillaga och krydda dem gör att syrsor smakar som nötter med en rökig eftersmak, medan mjölmaskar liknar bacon och myror har en citronsmak.

Maskar och andra insekter är en utmärkt källa till protein, fettsyror, järn, zink och B-vitaminer, med värden som ofta är jämförbara med eller högre än de som finns i kött, fisk och baljväxter.

Inom rymdforskningen har husgräshoppor och gula mjölmaskar varit bland de mest använda arterna. Båda arterna godkändes av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för försäljning och konsumtion 2023.

Syrsmjöl är en proteinkälla som ofta används för att tillverka bröd, pasta och kex. ESA-astronauten Samantha Cristoforetti packade till och med med sig en blåbärsbar med syrsmjöl för sin rymdmission 2022. 

Inte på menyn – ännu

Den övergripande bilden av rymdens inverkan på insekter är fortfarande ofullständig. Mycket av den tillgängliga informationen är gammal efterson många experiment genomfördes mellan 1960 och 2000, och den är dessutom spridd över olika uppdrag.

Experimentens varaktighet är en annan begränsning. Många studier om paraboliska flygningar varade bara några minuter, och även längre vistelser i rymden översteg inte 50 dagar, vilket är kortare än en insekts hela livscykel.

Forskarna vill nu testa arter som kan genomgå alla stadier under sin vistelse i omloppsbana. För detta ändamål utformar ESA och dess samarbetspartners för närvarande nya experiment om mikrogravitationens effekter på insekter.