I omloppsbana runt jorden driver ESA satelliter och stöder bemannade rymdfärder, vilket ger värdefulla tjänster och vetenskapliga insikter samt främjar utvecklingen av ny teknik för Europa. Samtidigt innebär faror med ursprung i rymden en risk för plötsliga katastrofer som kan störa vardagslivet, allt från naturliga hot som asteroider och solstormar till det mänskligt orsakade hotet från rymdskrot. Det är avgörande att upptäcka, förutsäga och mildra dessa faror i tid samtidigt som vi arbetar för att förbättra hållbarheten i rymden.
Den internationella rymdstationen är ett permanent bemannat forskningslaboratorium som kretsar kring jorden på ett avstånd av cirka 400 km ovanför oss. Sedan år 2000 har astronauter bott och arbetat oavbrutet på stationen. Den har byggts och drivs i internationellt samarbete och utgör en unik utpost i rymden.
Mikrogravitationen på stationen gör det möjligt för forskare att utforma experiment som är svåra, eller till och med omöjliga, att genomföra på vår planet. Forskningen som bedrivs där, bland annat i ESA:s Columbus-laboratorium, spänner över områden från människors hälsa till materialvetenskap och bidrar till att bygga upp kunskap och erfarenhet som kommer att hjälpa oss att utforska rymden bortom jordens omloppsbana, samtidigt som den gynnar livet på jorden.
etc
ESA driver en mångsidig flotta av satelliter i omloppsbana runt jorden som tillhandahåller viktiga tjänster och vetenskapliga insikter som varje dag kommer samhället till nytta. Uppdragskontrollteamen vid Europeiska rymdoperationscentret (ESOC) stöder även verksamheten för andra europeiska organisationer, såsom Europeiska kommissionen och Eumetsat – Europas meteorologiska satellitbyrå – samt internationella samarbetspartner och kommersiella uppdrag.
Från övervakning av vår planets miljö med Copernicus Sentinel-satelliterna till spårning av vädermönster och stöd till katastrofinsatser – uppdragen i omloppsbana runt jorden hjälper oss att bättre förstå och skydda vår planet.
Europa är för närvarande beroende av internationella partner för att transportera sin last och besättning till rymden, och bidrar i gengäld med viktiga insatser för rymdutforskningen, såsom de europeiska servicemodulerna.
För att stärka sitt oberoende och öka den industriella konkurrenskraften har ESA inlett en upphandling för att utveckla europeiska frakttjänster till rymdstationer i låg omloppsbana runt jorden. De utvalda företagen kommer att genomföra en demonstrationsuppdrag till den internationella rymdstationen senast i mitten av 2029, med flygningar till framtida kommersiella rymdstationer.
Ända sedan livet uppstod på jorden har det varit utsatt för faror med ursprung i rymden. Vi lever nära en aktiv stjärna, i ett solsystem fyllt av uråldriga och snabbt rörliga rymdstenar, på en planet som i allt högre grad omges av uttjänta satelliter och deras rymdskrot. Tekniken utvecklas i snabb takt, och idag finns det mycket vi kan göra åt asteroider, rymdväder och rymdskrot. Tillsammans med ambitiösa hållbarhetsmål bidrar ESA:s insatser för rymdsäkerhet till att säkerställa att jordens omloppsbana förblir säker, hållbar och tillgänglig för framtida generationer.
Vi bor nära en våldsam stjärna som är benägen att få utbrott som kan störa och skada livsviktig infrastruktur, såsom satelliter för navigering och telekommunikation, samt elnät och nätverk på marken. Solstormar går inte att stoppa. Men deras effekter kan mildras om vi lär oss mer om solen och kan förutsäga rymdvädret. ESA planerar rymduppdrag både i omloppsbana runt jorden och i rymden för att samla in data dygnet runt, vilket bidrar till rymdvädertjänster som hjälper till att skydda infrastruktur och astronauter.
Asteroider är uråldriga rymdstenar som är kvar från solsystemets bildande. Idag kan vi upptäcka jordnära objekt och förutsäga deras banor för att i förväg fastställa eventuella hot om nedslag. Tekniken har också utvecklats så pass mycket att vi nu kan öva på att avleda asteroider, ifall vi någonsin skulle behöva skydda oss mot en kollision. ESA förbereder uppdrag för att testa tekniker för planetärt försvar och utökar sin kapacitet för upptäckt och riskbedömning.
Rymden blir alltmer överbelastad. Tiotusentals satelliter kommer att susa runt jorden under det kommande decenniet, tillsammans med långt över en miljon rymdskrotbitar större än 1 cm. Att spåra rymdskrot och undvika kollisioner är en allt viktigare – och kostsam – del av driften av rymdfarkoster. För att göra de överfulla omloppsbanorna säkra arbetar ESA med att förbättra spårningskapaciteten och utveckla system för samordning och hantering av rymdtrafiken, med särskilt fokus på kollisionsundvikande och automatisering.
Rymdskrotet som virvlar runt jorden utgör ett existentiellt hot mot vår framtid i rymden. ESA ska bli rymdskrotneutralt senast 2030 genom att säkerställa en säker och hållbar avveckling av framtida satelliter och arbetar med olika metoder för att avlägsna skrot som redan befinner sig i omloppsbana. Verklig hållbarhet i rymden innebär att man går bort från ”engångssatelliter” och övergår till tjänster i omloppsbana, såsom påfyllning och återvinning, vilket banar väg för en cirkulär ekonomi i rymden.
