ESA-chef såg Maxus lyfta från Esrange

Maxus 8 lyfter från Esrange utanför Kiruna.
1 april 2010

Den 26 mars 14:43 lyfte MAXUS 8 från Rymdbolagets raketbas Esrange Space Center. Ombord på Maxus 8 fanns fyra experiment som tillbringade 12 minuter i tyngdlöshet innan de i fallskärm anträdde återresan mot jorden. Maxus-serien är Europas största raket för forskning i tyngdlöshet.

Tio ton krut såg till att ta Maxus-raketen till 700 km höjd. Nyttolasten på 800 kilo hämtades med helikopter som förde den tillbaka till forskarna för analys.

En delegation från ESA är på besök på Esrange för att följa uppsändningen.

– Jag är mycket glad att vara tillbaka på Esrange och få delta i en sondraketkampanj igen, sa ESA:s generaldirektör Jean- Jacques Dordain. Jag måste säga att jag är imponerad av denna fantastiska uppsändningsplats, och jag är stolt över att vi har en sådan anläggning i Europa. Den är ett unikt komplement till ISS för forskarsamfundet.

Avancerad materialvetenskap

Maxus 8 inför starten.

Ett av de fyra experimenten undersökte legeringen titanaluminid, en blandning av titan och aluminium. Experimentet studerade hur gravitationen påverkar legeringens stelning och hur detta påverkar den struktur som formas när legeringen stelnar.

Genom att variera parametrar som exempelvis temperaturens fördelning i legeringen går det att studera olika företeelser som påverkar hur legeringen formas. Den ugn som följde med Maxus 8 kunde samtidigt processera fyra prover i upp till 1 700 graders temperatur. Resultaten av experimenten kan hjälpa forskare och tekniker att ta fram effektivare turbinblad till framtidens flygplan.

Ett annat experiment studerade hur förångade nickelpartiklar kondenserar. Nicklet kondenserar i fluffiga "dammtussar" när gravitationen inte påverkar processen. Resultaten kan leda till nya katalysatorer, nanomagneter och sensorer.

Svenskt experiment

Maxus förde med sig fyra experiment.

Det tredje experimentet studerade med hjälp av röntgenstrålning processer i smältor av metalliska legeringar och halvledarlegeringar. Målet är att ta fram bättre simulationsmodeller för gjutindustrin, vilket kan ge mindre förluster och mer ekonomiska tillverkningsprocesser. Detta experiment har utvecklats av Rymdbolaget som är först i världen med att ombord på sondraketer använda röntgenutrustning för att titta på hur material beter sig.

Det fjärde experimentet var ett biologiexperiment som undersökte cellers förmåga att känna av gravitation. Detta är exempelvis viktigt för vissa celler som ska fästa på ett underlag. Forskarna hoppas genom detta få en bättre bild av den molekylära processen som styr cellernas beteende.

Billig tillgång till tyngdlöshet

Teknikdemonstratorn SHARK följde också med Maxus .

Förutom de fyra experimenten förde Maxus 8 också med sig en teknikdemonstrator. Den bestod av en kapsel som släpptes iväg på 150 kilometers höjd under uppstigningen. Syftet med kapseln SHARK (Sounding Hypersonic Atmospheric Re-entry Kapsule) var att demonstrera möjligheten att släppa en "svart låda" från utanför jordens atmosfär. Försöket med teknikdemonstratorn stöds av ESA:s teknikdirektorat.

– Uppsändningen av sondraketer från Esrange är en nyckelplattform för forskningen och erbjuder en viktig, kostnadseffektiv och oberoende möjlighet för Europa att utföra experiment som drar nytta av de miljöer flygningarna erbjuder, sa Martin Zell, chef för ESA:s avdelning för ISS-utnyttjande vid organisationens avdelning för bemannad rymdfart. De ger också en möjlighet att testa procedurer och utrustning som senare kan komma att användas ombord på den internationella rymdstationen.

Rymdbolaget och det tyska rymdföretaget EADS driver Maxus-projektet tillsammans sedan 1989 på uppdrag av ESA. Maxus ger Europas forskare möjligheter att på ett enkelt, snabbt och billigt sätt utföra en mängd experiment i tyngdlöshet.

Läs mer

Om Maxus-programmet (på engelska):

www.ssc.se/?id=14316

ESA-information om Maxus, med bland annat utförlig information om experimenten (på engelska):

www.ssc.se/filearchive/1/16086/MAXUS 8 text_issue 4 (2).pdf

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.